Näringslivets regelbörda

Skriftlig fråga 2016/17:1371 av Margareta Cederfelt (M)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

År 2006 deklarerade dåvarande näringsminister Maud Olofsson att jakten på byråkrati och regelkrångel hade börjat. Alliansregeringen lovade att de statliga reglerna för företagande skulle minska med 25 procent. Bland annat infördes krav på konsekvensanalyser, problembeskrivning och att syftet med nya regler förklaras. Dessutom inrättades Regelrådet med uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar. Den socialdemokratiska regeringen har inte avskaffat Regelrådet; trots detta tillkommer fler regler som utan närmare analys läggs på varandra, och som effektivt stänger dörrarna för allt som uppmuntrar företagsamhet.

En undersökning från Näringslivets Regelnämnd från år 2016 visar att 32 procent av företagarna ansåg att det har blivit krångligare att följa statliga regler. Samtidigt minskar andelen företagare som upplever att det har blivit enklare att följa statliga regler. År 2011 var siffran 21 procent och förra året var det 2 procent som ansåg att det hade blivit enklare. Den nedåtgående trenden fångas upp i den andra delrapporten från framtidsprojektet Ett utmanat Sverige. Slutsatsen är att regelförbättringsarbetet stannat av och att det måste till en förnyad process för att arbetet med att minska regelbördan åter ska upptas. Det är angeläget att företagare får tid att sälja varor och tjänster och att utveckla sina verksamheter i stället för att ägna sig åt administration och byråkrati.

För att företagare åter ska se ljust på framtiden behöver de uppleva att regeringen genomför en politik som tar fasta på näringslivets behov av regelförenklingar, och jag vill därför fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg: 

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta med anledning av det som anförts om näringslivets behov av regelförenklingar?