Näringslivets regelbörda
Skriftlig fråga 2016/17:1371 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-05-09
- Överlämnad
- 2017-05-10
- Anmäld
- 2017-05-11
- Sista svarsdatum
- 2017-05-17
- Svarsdatum
- 2017-05-18
- Besvarad
- 2017-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
År 2006 deklarerade dåvarande näringsminister Maud Olofsson att jakten på byråkrati och regelkrångel hade börjat. Alliansregeringen lovade att de statliga reglerna för företagande skulle minska med 25 procent. Bland annat infördes krav på konsekvensanalyser, problembeskrivning och att syftet med nya regler förklaras. Dessutom inrättades Regelrådet med uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar. Den socialdemokratiska regeringen har inte avskaffat Regelrådet; trots detta tillkommer fler regler som utan närmare analys läggs på varandra, och som effektivt stänger dörrarna för allt som uppmuntrar företagsamhet.
En undersökning från Näringslivets Regelnämnd från år 2016 visar att 32 procent av företagarna ansåg att det har blivit krångligare att följa statliga regler. Samtidigt minskar andelen företagare som upplever att det har blivit enklare att följa statliga regler. År 2011 var siffran 21 procent och förra året var det 2 procent som ansåg att det hade blivit enklare. Den nedåtgående trenden fångas upp i den andra delrapporten från framtidsprojektet Ett utmanat Sverige. Slutsatsen är att regelförbättringsarbetet stannat av och att det måste till en förnyad process för att arbetet med att minska regelbördan åter ska upptas. Det är angeläget att företagare får tid att sälja varor och tjänster och att utveckla sina verksamheter i stället för att ägna sig åt administration och byråkrati.
För att företagare åter ska se ljust på framtiden behöver de uppleva att regeringen genomför en politik som tar fasta på näringslivets behov av regelförenklingar, och jag vill därför fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta med anledning av det som anförts om näringslivets behov av regelförenklingar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1371 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Dnr N2017/03433/FF | ||
Näringsdepartementet |
Närings- och innovationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1371 av Margareta Cederfelt (M) Näringslivets regelbörda
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag är bredd att vidta med anledning av det som hon anför i frågan om näringslivets behov av regelförenklingar.
Flera internationella undersökningar visar på att företagen i Sverige har mycket goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Enligt t.ex. the World Competitiveness Scoreboard hamnade Sverige på en femte placering förra året, vilket är en förbättring med fyra place-ringar från året innan. Enligt Världsbankens Doing Business Index, som mäter hur lätt det är att starta, driva och lägga ner företag hamnar Sverige på en åttonde plats förra året vilket är en förbättring med tre placeringar från året innan. Och enligt affärstidningen Forbes har Sverige det bästa företagsklimatet i världen.
Företagens upplevelser av att verka i Sverige är något regeringen följer noga. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att många regler som omger företagandet utgör viktiga spelregler på marknaden och har ett skyddsvärde. Det är en ständig avvägning som behöver göras.
Konsekvensutredningar är centrala i arbetet med att nå mer ändamåls–enliga regler och det är viktigt att de håller en god kvalitet. Under 2016 har kvaliteten på konsekvensutredningarna förbättrats. Tillväxtverket har ett ansvar att ge råd, stöd och utbildning till regelgivare på alla nivåer och ett intensifierat stöd är av avgörande betydelse för att höja kvaliteten på de konsekvensutredningar som upprättas såväl på myndigheter som inom Regeringskansliet. Den 1 december 2016 uppdrog regeringen åt Tillväxtverket att ta fram en digital handledning för arbetet med konse-kvensutredningar vid regelgivning. Handledningen ska fungera som ett konkret hjälpmedel när en konsekvensutredning upprättas.
Genom att bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter, med allt fler och bättre digitala tjänster och processer, förenklar vi för företagare och medborgare i alla delar av landet. En fullt ut digital ärendehantering gör det lättare för företag att göra rätt från början, att få en snabbare ärende-hantering och att lättare få besked om ärendestatus. Med bra service och digitala tjänster som är anpassade efter företagens förutsättningar och behov är mängden regler inte ett lika stort problem. Regeringen har bland annat uppdragit åt Bolagsverket att införa en digital tjänst för in-lämning av årsredovisningar. Genom elektroniska årsredovisningar skapas bättre möjligheter för att uppgifterna kan återanvändas av flera myndigheter och företagens administration minska.
Regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting syftar till att erbjuda företagare i regeltunga branscher nationella digitala lösningar för att bland annat kunna ansöka om kommunala tillstånd. Inledningsvis inriktas arbetet mot restaurangföretagare. De digitala lösningarna innebär att den kommunala regeltillämpningen och till-ståndsgivningen blir mer lika över landet. Satsningen är unik i sitt slag och förväntas leda till förenkling på riktigt för berörda företag.
Regeringens förenklingsarbete utgår från det mindre företagets förut-sättningar och behov. Förenklingsarbetet följs upp mot fyra mål. Målen är att det ska bli enklare att lämna uppgifter, handläggningstiderna ska kortas, regler ska främja företagens tillväxt och att kostnaderna till följd av regler ska minska. Resultatet redovisas årligen i budgetpropositionen till riksdagen.
Stockholm den 17 maj 2017
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.