Näringsförbud för att begränsa häleriverksamhet
Skriftlig fråga 2020/21:2384 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-30
- Överlämnad
- 2021-03-31
- Anmäld
- 2021-04-06
- Sista svarsdatum
- 2021-04-07
- Svarsdatum
- 2021-04-14
- Besvarad
- 2021-04-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ett växande problem för många butiksägare inom till exempel dagligvaruhandel är kriminalitet såsom stölder, hot och våld. Bara under tredje kvartalet 2018 utsattes nästan varannan butik för brott enligt Svensk Handel, och många butiksägare har till och med tröttnat på att anmäla brott. I många fall är också området utanför affären samlingsplats för kriminella där droghandel sker mer eller mindre öppet, vilket gör att många kunder håller sig därifrån.
Väpnade rån och hotfullt beteende mot affärsidkare och personal har på sina håll blivit vardag. Detta särskilt i eller i anslutning till Sveriges allt fler så kallade utanförskapsområden. Många gånger verkar det som att rättssamhället kapitulerat då många kriminella fortsatt kan begå dessa brott trots att deras identitet och deras metoder är mer eller mindre kända.
Det kan handla om stöldräder från organiserade ligor, men det kan också vara personer som stjäl för att finansiera ett missbruk. Det finns dock väloljade strukturer för handel med stöldgods där varor kan stjälas i en butik för att sedan säljas i en närliggande. En upplevd uppgivenhet har på vissa områden brett ut sig och resulterat i vad som i medier beskrivits som en flykt av handlare.
För att få bukt med denna alltmer utbredda problematik kommer ett batteri med förslag att krävas, såväl specifika åtgärder för Sveriges fysiska butiker av olika slag som allmänna straffskärpningar.
Om man på riktigt ska komma åt de professionella stöldligorna krävs krafttag mot hälerinätverken och deras verksamhet. Genom att vidta åtgärder mot dem som befattar sig med stulna varor kan vi även stävja stölderna. Därför föreslår Sverigedemokraterna att företrädare för verksamheter som medvetet befattar sig med stöldgods bör beläggas med näringsförbud.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att, inom sitt ansvarsområde, verka för att företrädare för verksamheter som medvetet befattar sig med stöldgods beläggs med näringsförbud?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2384 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:2384 av Tobias Andersson (SD) Näringsförbud för att begränsa häleriverksamhet
Tobias Andersson har frågat inrikesministern om han avser verka för att företrädare för verksamheter som medvetet befattar sig med stöldgods beläggs med näringsförbud. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen ser allvarligt på brott som riktas mot företag och har vidtagit och vidtar ett flertal åtgärder som ska bidra till att minska utsattheten för brott och skapa en tryggare miljö för enskilda företagare.
Den 1 mars 2021 trädde lagändringar i kraft som syftar till att förstärka skyddet mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. Bland annat infördes en ny lag om tillträdesförbud till butik som innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Det infördes även en ny kvalifikationsgrund i bestämmelserna om grov stöld och grovt häleri. Kvalifikationsgrunden syftar till att systematiska inslag vid stöld- och häleribrottslighet ska få ett större genomslag vid bedömningen av om ett brott är grovt. Vidare kriminaliserades försök, förberedelse och stämpling till häleri.
Ett intensivt arbete pågår också med att genomföra regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten som innefattar bl.a. bättre verktyg för myndigheterna i brottsbekämpningen, skärpta straff och åtgärder för att förebygga brott.
Inom ramen för arbetet mot organiserad brottslighet pågår det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Den 31 mars 2021 presenterades resultaten av den myndighetsgemensamma satsningen för 2020. Redovisningen visade på tydliga resultat och att det här är rätt väg för att komma åt den organiserade brottsligheten. I juni 2020 uppdrog regeringen till de tolv myndigheter som ingår att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2021. Det är viktigt att denna brottslighet inte får fäste och utövar inflytande i företag.
I sammanhanget bör även nämnas regeringens unika satsning på utbyggnaden av svensk polis. Polismyndigheten har aldrig tidigare haft fler anställda. Regeringens mål är att Sverige ska ha 10 000 fler polisanställda år 2024 än vad vi hade vid ingången av 2016.
För att motverka kriminalitet och otrygghet behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Även näringslivet har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet. Regeringens nationella brottsförebyggande program – Tillsammans mot brott, innehåller gemensamma målsättningar för alla politikområden. Regeringen lämnade i december 2020 en redovisning av åtgärder till riksdagen i enlighet med målsättningarna i programmet. Arbetet med att genomföra det brottsförebyggande programmet har bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Enligt lagen (2014:836) om näringsförbud kan en näringsidkare meddelas näringsförbud. En näringsidkare som grovt har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamheten och därvid har gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa ska meddelas näringsförbud, om ett sådant förbud är motiverat från allmän synpunkt. I fråga om näringsidkare som gjort sig skyldig till brott i näringsverksamheten och det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader ska näringsförbud anses motiverat från allmän synpunkt om inte särskilda skäl talar mot det. I det fall den nya kvalifikationsgrunden vid häleri eller stöld aktualiseras så att brottet betecknas som grovt är minimistraffet sex månaders fängelse.
Stockholm den 13 april 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.