Naprapathögskolan
Skriftlig fråga 1999/2000:1043 av Andersson, Yvonne (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-26
- Besvarad
- 2000-05-31
- Anmäld
- 2000-06-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1043
av Yvonne Andersson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om NaprapathögskolanNaprapater är numera en legitimerad yrkeskår i vårt land. Det finns ett stort behov av naprapater och de fyller en ytterst viktig funktion för många människor och i vårt samhälle i stort.
Av någon anledning har rekryteringen till yrkeskåren inte fått samma betydelse som själva professionen i sig. Detta kan inte annat än beklagas. Självklart ska den utbildning som är en förutsättning för yrkeskårens existens stödjas på samma sätt och under likvärdiga förhållanden och på motsvarande nivå som all annan utbildning i landet. Stödet ska inbegripa medel till utbildningen och dess verksamhet i sig, liksom till de studerande som omfattas av den. Med ett statligt stöd i alla dess former ska naturligtvis också utbildningen omfattas av de utvärderingar som Högskoleverket ansvarar för.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att Naprapathögskolan ska få likvärdiga villkor som motsvarande utbildningar på samma nivå?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1043 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:1043 om Naprapathögskolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Yvonne Andersson har frågat mig vilka åtgärder som jag avser vidta för att Naprapathögskolan ska få likvärdiga villkor som motsvarande utbildningar på samma nivå.
Jag delar Yvonne Anderssons uppfattning att naprapaterna fyller en viktig funktion i dagens hälso- och sjukvård. Detta var skälet till att regeringen 1994 föreslog riksdagen att naparapaterna skulle omfattas av legitimationsbestämmelser.
De naprapater som omfattas legitimationsbestämmelserna är de som har genomgått utbildning vid Naprapathögskolan i Stockholm. Detta är den enda utbildningen av sitt slag i Europa. Legitimationens huvudsyfte är att vara en garanti för en viss kunskapsnivå och för sådana personliga egenskaper hos yrkesutövaren att denne är förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende.
Naprapathögskolan ansökte redan 1993 om att få rätt att utfärda naprapatexamen som en högskola i enlighet med lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Dåvarande Kanslersämbetet, som anmodades av regeringen att yttra sig över ansökan, bedömde att utbildningen i huvudämnet inte vilade på vetenskaplig grund och att undervisningen därmed saknade nära samband med forskning. Kanslersämbetet ansåg också att det fanns vissa andra brister som innebar att den inte kunde anses vara likvärdig med närmast jämförbara utbildningar i den statliga högskolan och att den därmed inte kan betecknas som högskoleutbildning.
Naprapathögskolans utbildning har prövats ytterligare en gång, nämligen i samband med att regeringen gav Högskoleverket i uppdrag att undersöka om utbildningarna till kiropraktor och naprapat kunde inordnas i den statliga högskolan. Anledningen till att regeringen då gav Högskoleverket detta uppdrag var att det bedömdes angeläget att finna former för statlig kontroll över en utbildning som leder till legitimation.
I likhet med Kanslersämbetets yttrande tre år tidigare ansåg Högskoleverket att utbildningen inte vilade på vetenskaplig grund och bedömde att utbildningen därför inte kunde bedrivas inom den statliga högskolan. Naprapathögskolan ställdes emellertid under Högskoleverkets tillsyn till utgången av december 2001.
Högskoleverket angav i sitt yttrande att utbildningen skulle kunna inordnas i den statliga högskolan om man på ett vetenskapligt betryggande sätt kan bekräfta den manuella medicinens och manipulationsbehandlingens medicinska allmännytta och användbarhet inom hälso- och sjukvården. Efter en sådan utvärdering kan en ny bedömning göras. För närvarande saknas emellertid ekonomiska möjligheter att stödja Naprapathögskolans verksamhet.
Yvonne Anderssons fråga avser också studiestöd till dem som studerar på Naprapathögskolan. Jag vill här erinra om det svar som jag gav i april i år på en interpellation av Viviann Gerdin om studiestöd till naprapater. Jag svarade då att studiestödsreglerna i dag är utformade så att regeringen beslutar om vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd. En förutsättning är att undervisningen uppfyller de kvalitetskrav som ställs för utbildningsnivån. Prövning av rätt till studiestöd görs också mot bakgrund av utbildningens angelägenhet och de finansiella resurserna. Studerande vid ifrågavarande utbildningar har i dag inte rätt till studiemedel eftersom nämnda förutsättningar i alla delar inte anses uppfyllda.
Kostnaderna för studiestöd för naprapat- och kiropraktorutbildningarna beräknas uppgå till omkring 11 miljoner kronor per år. Kostnader för extra studielån för utbildningsavgifter tillkommer. Studiestödskostnaderna kommer att i budgetarbetet vägas mot andra angelägna ändamål.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.