myndighetschefer och ambassadörer
Skriftlig fråga 2001/02:557 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-21
- Anmäld
- 2002-01-29
- Besvarad
- 2002-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 januari
Fråga 2001/02:557
av Rosita Runegrund (kd) till statsrådet Britta Lejon om myndighetschefer och ambassadörerJämställdhet är en fråga om demokrati. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter att påverka och delta i samhällsutvecklingen. En jämn representation är en viktig åtgärd för att skapa förutsättningar för bättre beslut som innefattar både mäns och kvinnors kompetens, perspektiv och prioriteringar.
Därför är det mycket anmärkningsvärt att av de 62 myndighetschefer som regeringen utsåg år 2000 var endast 17 kvinnor. Detta har inte förbättrat statistiken för myndighetschefer totalt, endast en av fyra myndighetschefer är kvinna. När regeringen kritiserades för att endast ett fåtal av nyutnämnda ambassadörer var kvinnor, svarade utrikesminister Anna Lindh att det inte fanns tillräckligt många kompetenta kvinnor att utse. Detta är ett skamligt underkännande av alla välmeriterade kvinnor. Av de 77 ambassadörer som är stationerade runtom i världen är endast 12 kvinnor. Det låga antalet kvinnliga ambassadörer har även kritiserats av FN med anledning av den CEDAW-rapport som Sverige överlämnat.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att öka antalet kvinnliga myndighetschefer och ambassadörer?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:557 besvarad av
den 29 januari
Svar på fråga 2001/02:557 om myndighetschefer och ambassadörer
Statsrådet Britta Lejon
Rosita Runegrund har frågat mig om vilka åtgärder jag avser vidta för att öka antalet kvinnliga myndighetschefer och ambassadörer.
Regeringens mål, att vid rekrytering av nya myndighetschefer inom civil statsförvaltning ska minst hälften vara kvinnor, ligger fast.
Att uppnå en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män på beslutsfattande poster inom den offentliga sektorn, liksom i det privata näringslivet, är en viktig demokrati- och maktfråga. Staten bör, enligt regeringens uppfattning, vara föregångare i detta arbete. Att öka andelen kvinnliga myndighetschefer är ett långsiktigt arbete. Av samtliga myndighetschefer uppgår andelen kvinnor till 28 % i januari 2002. 1993 var andelen betydligt lägre, 17 %. Utvecklingen visar att regeringens mål är realistiskt men att det tar tid att uppnå.
Inom utrikesförvaltningens område är den korrekta siffran att 17 av Sveriges 84 utlandsstationerade ambassadörer är kvinnor. Detta är betydligt fler än för bara några år sedan och utrikesministern är helt inriktad på att, med fortsatt målmedvetet och strategiskt arbete, ytterligare öka andelen kvinnliga chefer inom utrikesförvaltningen. Denna målsättning genomsyrar hela personalpolitiken och kommer bl.a. till uttryck i jämställd basrekrytering och aktivt befordringsarbete.
Regeringens arbete att öka andelen kvinnliga myndighetschefer fortsätter. Målet, att rekrytera så kvalificerade ledare som möjligt inom statsförvaltningen, ska uppnås genom att ta vara på den kompetens som finns bland såväl kvinnor som män.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.