myndigheter och offentlighetsprincipen
Skriftlig fråga 2000/01:1606 av Torstensson, Åsa (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-21
- Besvarad
- 2001-09-03
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1606
av Åsa Torstensson (c) till statsrådet Britta Lejon om myndigheter och offentlighetsprincipenEnligt offentlighetsprincipen är myndigheterna skyldiga att omgående lämna ut de handlingar som allmänheten begär. Det verkar dock inte fungera i verkligheten visar en granskning av 40 myndigheter som medierna har genomfört. Varannan svensk myndighet bryter mot grundlagen genom att inte lämna ut allmänna handlingar i tid.
Min fråga till demokratiministern är:
Vilka åtgärder kommer demokratiministern att vidtaga för att den svenska grundlagen och offentlighetsprincipen följs av svenska myndigheter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1606 besvarad av
Svar på frågorna 2000/01:1595 om öppenhet och offentlighet, 1596 och 1599 om offentlighetsprincipen samt 1606 om myndigheter och offentlighetsprincipen
Statsrådet Britta Lejon
Ola Karlsson, Inger René och Åsa Torstensson har alla frågat mig om vilka åtgärder som jag avser vidta för att se till att myndigheter följer offentlighetsprincipen. Ola Karlsson har vidare ställt en liknande fråga till näringsminister Björn Rosengren. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på den frågan. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
För en kort tid sedan redovisades i tidningen Svenska Dagbladet en undersökning om hur vissa statliga myndigheter, bl.a. Regeringskansliet, och kommuner har tillämpat reglerna om medborgarnas rätt att ta del av allmänna och offentliga handlingar. Liknande undersökningar har tidigare gjorts av bl.a. Svenska Journalistförbundet. Svenska Dagbladets undersökning visar på brister i tillämpningen av reglerna, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Det bör emellertid påpekas att myndigheter inte alltid genast kan avgöra om en allmän handling också är offentlig, dvs. att den inte omfattas av sekretess. En sekretessprövning kan ta längre tid i anspråk, vilket möjligen kan vara en del av förklaringen till att det i vissa fall tagit till synes lång tid att få svar från myndigheten i fråga.
Offentlighetsprincipen är grundlagsfäst och en av hörnstenarna i vårt demokratiska samhälle. Därför är det så viktigt att alla offentliganställda känner till vad som gäller. Jag har emellertid fått signaler om att kunskaperna om regelverket är otillräckliga. Och som en följd av detta är inte heller tillämpningen av regelsystemet vad den borde vara. Därför tog jag under år 2000 initiativet till kampanjen Öppna Sverige. Kampanjen har till syfte att förbättra tillämpningen av offentlighetslagstiftningen i förvaltningen och att verka för ökad kunskap i samhället om offentlighetsprincipen. Regeringens målsättning med kampanjen är bl.a. att chefer och anställda ska ha god kunskap om de lagar och förordningar som reglerar offentlighet och sekretess, att arbetet i de offentliga institutionerna ska organiseras så att åtkomsten till information underlättas samt att tjänstemännen i förvaltningen ska bemöta medborgarna på ett sätt som karakteriseras av tillgänglighet och öppenhet.
För att sprida kunskap och medvetenhet om öppenhetsfrågor i samhället genomfördes inom ramen för kampanjen Öppna Sverige under våren ett antal hearingar och seminarier runtom i landet. Ett 80-tal myndigheter, 100 kommuner och 16 landsting deltar i kampanjen. Dessa förvaltningar har utsett en projektledare som ansvarar för att förbättra kunskaperna om och tillämpningen av offentlighetsreglerna på den egna arbetsplatsen. Öppna Sverige stöttar med utbildning och information.
Kampanjen Öppna Sverige fortsätter sitt arbete under hösten 2001 och jag själv kommer att ta varje tillfälle i akt att informera om vikten av att offentlighetsprincipen respekteras inom förvaltningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.