Myanmars övergrepp mot rohingyerna
Skriftlig fråga 2019/20:449 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-20
- Överlämnad
- 2019-11-20
- Anmäld
- 2019-11-21
- Svarsdatum
- 2019-11-27
- Sista svarsdatum
- 2019-11-27
- Besvarad
- 2019-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den muslimska folkgruppen rohingya i Myanmar kallas ofta för världens mest förföljda folk. Rohingyerna utgör ca 1 miljon människor och ses, trots att de har bott i landet i århundraden, inte som fullvärdiga medborgare. De saknar rösträtt och andra grundläggande rättigheter i landet.
I augusti 2017 inledde Myanmars militär en offensiv mot landets rohingyer. Tusentals dödades, hundratals byar brändes ned och över 740 000 flydde över gränsen till Bangladesh. Förra året kom en undersökande FN-rapport med kraftfull kritik och uppmanade till åtal om folkmord.
Gambia har stämt Myanmar inför Internationella domstolen (ICJ) för brott mot folkmordskonventionen, som båda stater skrivit under. Samtidigt har Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) beslutat att öppna en utredning om brott mot mänskligheten.” Det finns rimlig grund för att tro att utbredda och/eller systematiska våldshandlingar kan ha begåtts som kan betecknas som brott mot mänskligheten genom deportation, över gränsen mellan Myanmar och Bangladesh", skriver domstolen i ett uttalande.
ICC:s åklagare Fatou Bensouda har gjort en preliminär utredning. Utifrån den har hon nu begärt att få göra en fullskalig granskning, vilket alltså beviljats. Myanmar har inte skrivit under Romstadgan och omfattas därmed inte av ICC:s jurisdiktion, men domstolen bedömer att den kan hantera frågan då Bangladesh har skrivit under och ratificerat stadgan.
Att det tas steg för att ställa de skyldiga för övergreppen mot rohingyerna inför rätta är mycket välkommet och viktigt. Tilltron till den internationella rättsordningen är beroende av att systemen fungerar och att straffriheten bekämpas. Vänsterpartiet menar att Sverige bör ge ett tydligt stöd till dessa processer och verka för att de ansvariga ställs inför rätta.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern att verka för att Sverige ger sitt tydliga stöd till rättsprocesser som inletts med anledning av övergreppen mot rohingyerna?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:449 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:449 av Håkan Svenneling (V) Myanmars övergrepp mot rohingyerna
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att verka för att Sverige ska ge stöd till de rättsprocesser som inletts med anledning av övergreppen mot rohingyerna.
Regeringen delar Håkan Svennelings bedömning att det är mycket viktigt att de ansvariga för övergreppen mot rohingyerna i Myanmar ställs inför rätta. Straffrihet måste bekämpas. Ansvarsutkrävande för övergreppen mot rohingyerna är därför fortsatt högt prioriterat för Sverige. Sverige verkade under sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd för att rådet skulle uppmärksamma situationen i Rakhine och drev tillsammans med ett antal andra länder att situationen skulle hänskjutas till ICC. Säkerhetsrådet kunde dock inte enas i denna fråga.
Det är därför välkommet att flera steg i olika fora tagits för ansvarsutkrävande i Myanmar. Ett sådant initiativ är Gambias nyliga stämningsansökan mot Myanmar till Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Det är också positivt att den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har beslutat att ge åklagaren tillstånd att inleda en förundersökning avseende brott under ICC:s jurisdiktion.
Sverige verkar fortsatt inom EU för ansvarsutkrävande. Sverige har varit aktiv i det arbete EU gjort i bland annat FN:s råd för mänskliga rättigheter och Generalförsamlingens tredje utskott, där EU tillsammans med Islamiska samarbetsorganisationen har lagt fram resolutioner om situationen i Myanmar. En av dessa resolutioner i FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättade en oberoende mekanism för bevisinsamling, med syfte att samla bevis och vittnesmål för att möjliggöra framtida juridiska processer för de mest allvarliga brott som begåtts, inklusive folkrättsbrott. I FN:s råd för mänskliga rättigheter har Sverige konsekvent understrukit vikten av ansvarsutkrävande.
Rohingyabefolkningens utsatta situation är också prioriterad inom Sveriges utvecklingssamarbete med Myanmar. Sveriges bistånd syftar till att bidra till fattigdomsminskning, fred och försoning i Rakhine, samt stärkta förutsättningar för ett framtida frivilligt och säkert återvändande av flyktingar i Bangladesh. Sverige ger också humanitärt stöd till rohingyakrisen i såväl Myanmar som i Bangladesh.
Sverige är fortsatt djupt oroat över situationen för rohingyerna i Myanmar. Vi är således positivt inställda till att ansvar för de fruktansvärda övergrepp som drabbat rohingyerna rättsligt kan prövas, på olika sätt, av såväl ICC som den Internationella domstolen. Vi kommer fortsatt nära följa utvecklingen av dessa processer.
Stockholm den 27 november 2019
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.