MR-situationen i Iran
Skriftlig fråga 2002/03:1153 av Järrel, Henrik S (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-06-17
- Besvarad
- 2003-06-26
- Besvarad
- 2003-07-01
- Svar anmält
- 2003-09-16
- Anmäld
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 juni
Fråga 2002/03:1153
av Henrik S Järrel (m) till utrikesminister Anna Lindh om MR-situationen i IranFör femte dygnet i rad rapporterar nu nyhetsmedierna om ganska omfattande demonstrationer mot de olika sätt varpå den strängt ortodoxa iranska regimen uppfattas förtrycka ökade frihets- och demokratisträvanden från befolkningen.
Demonstrationerna har bland annat bemötts av den frivilliga och regimtrogna så kallade basijimilisen, som med tung beväpning gått till hårda motattacker.
Det är förvisso varken första eller sista gången strävanden mot ökad frihet och demokrati bubblar upp till ytan i form av folkliga, inte minst av studenter och intellektuella inspirerade, manifestationer i Iran. Deras blotta existens är givetvis symtom på underliggande spänningar och känslor av vanmakt.
De försök till konstruktiv, kritisk dialog med Iranregimen som EU fört sedan några år, påhejad inte minst av Sverige, tycks hittills inte ha varit påtagligt framgångsrika.
Mot bakgrund härav och med hänsyn till den senaste tidens händelser vill jag fråga utrikesministern:
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att Sverige och världssamfundet starkare och tydligare inför det iranska ledarskapet ska kunna inskärpa betydelsen av att respektera mänskliga rättigheter och främja en mer demokratisk utveckling i Iran?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1153 besvarad av
den 26 juni
Svar på frågorna 2002/03:1153 om MR-sitationen i Iran och 1159 om studentuppror i Iran
Utrikesminister Anna Lindh
Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige och världssamfundet starkare och tydligare inför det iranska ledarskapet ska kunna inskärpa betydelsen av att respektera mänskliga rättigheter och främja en mer demokratisk utveckling i Iran. Cecilia Wigström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att stödja respekt för mänskliga rättigheter och demokratisering i Iran. Jag väljer att besvara frågorna i samma svar.
Jag delar Henrik S Järrels och Cecilia Wigströms oro för den bristande respekten för mänskliga rättigheter i Iran. Sverige följer särskilt uppmärksamt situationen vad gäller dessa frågor och påtalar regelbundet, genom de olika kanaler vi har, brister vi ser i respekten för mänskliga rättigheter i Iran.
EU:s utrikesministrar uttryckte i samband med rådets möte den 16 juni sin oro för situationen i Iran vad beträffar bland annat respekten för mänskliga rättigheter och vikten av att framsteg görs. Oro uttrycktes särskilt för hanteringen av de demonstrationer som har förekommit i Teheran den senaste tiden.
EU förhandlar för närvarande med Iran om ett handels- och samarbetsavtal. Resultatet av förhandlingarna kommer att bero på de framsteg som görs i de politiska frågorna, inte minst vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. Sverige är starkt engagerat i arbetet för att säkerställa detta.
EU har även en särskild dialog med Iran i syfte att förbättra respekten för mänskliga rättigheter. Två möten har hållits inom ramen för denna dialog och inom EU bedömer man att det finns möjligheter att uppnå framsteg. Att dialogen regelbundet utvärderas och leder till konkreta framsteg är av mycket stor vikt för oss. Jag kan försäkra Henrik S Järrel och Cecilia Wigström att vi även fortsättningsvis kommer att vara mycket uppmärksamma på denna fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.