Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

möjligheterna att använda Internet

Skriftlig fråga 2000/01:610 av Lundberg, Inger (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-01-31
Anmäld
2001-02-06
Besvarad
2001-02-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 januari

Fråga 2000/01:610

 av Inger Lundberg (s) till kulturminister Marita Ulvskog om möjligheterna att använda Internet

Enligt en sammanställning från SCB har Internetanvändandet i det svenska samhället ökat kraftigt i takt med att Internet fått allt större betydelse för både praktiskt vardagsarbete och demokratin. SCB:s uppgifter visar dock på mycket stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Bland högre tjänstemän använder 92 % Internet, medan Internetanvändningen bland arbetare och egna företagare bara är 51 %. Det är internationellt höga siffror, men otillfredsställande skillnader i ett samhälle, som bygger på rättvisa möjligheter för medborgarna.

Staten har genom skatteavdrag och andra insatser bidragit till att många har råd med hårdvaran. Till det bidrar också en växande begagnatmarknad. Nu spelar sannolikt kunskapen om Internet och samhället större roll för möjligheterna att "surfa" på nätet. De kunskaperna får de flesta högre tjänstemän gratis på jobbet och ungdomarna i kamratkretsen, medan arbetare och äldre ofta har svårare att få tag på information eller har mindre självförtroende inför den nya tekniken.

Jag vill därför fråga kulturministern om hon avser att tillsammans med bildningsförbund, fackliga organisationer, företagarorganisationer och pensionärsorganisationer hitta former för att öka allas möjlighet att använda de möjligheter Internet ger.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:610 besvarad av

den 7 februari

Svar på fråga 2000/01:610 om möjligheterna att använda Internet

Näringsminister Björn Rosengren

Inger Lundberg har frågat kulturministern om hon avser att tillsammans med bildningsförbund, fackliga organisationer, företagarorganisationer och pensionärsorganisationer hitta former för att öka allas möjlighet att använda de möjligheter Internet ger. Eftersom jag har ansvar för infrastruktur och samordning för frågor om användning av informationsteknik är frågan överlämnad till mig att besvara.

Den sammanställning från SCB som Inger Lundberg hänvisar till visar på skillnader i användningen av datorer och Internet mellan t.ex. arbetare och tjänstemän. Det framgår dock av annan statistik som innehåller jämförelser över tiden att denna skillnad har minskat väsentligt under andra hälften av 1990-talet. Däremot utjämnas inte generationsskillnaderna lika snabbt. 92 % av ungdomarna mellan 16 och 19 år använder Internet medan endast 46 % i åldersgruppen 55@64 år.

Precis som Inger Lundberg påpekar är en fortsatt satsning på ökning av IT-kompetensen i hela samhället därför nödvändig, i skolor och universitet och högskolor, i arbetslivet och genom projekt som når även äldre. Även i företagen tycks en låg kunskapsnivå vara ett hinder för IT-användning. Regeringen ser dessutom användandet av olika flexibla distansmetoder, bl.a. Internet, som ett viktigt verktyg i syftet att sprida bl.a. folkbildning och högskoleutbildning över hela landet. Detta var en av anledningarna till att den 1 juli 1999 inrätta Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand.

Regeringen har under de senaste åren gjort stora satsningar för att förbättra tillgängligheten och öka kunskaperna inom IT-området. Ett exempel på en sådan satsning är personaldatorreformen 1998. Andra satsningar som kan nämnas är det nationella programmet för IT i skolan, ITiS, som kommer att fortsätta även under 2002 samt stöd till utbyggnad av bredband för att förbättra tillgången på IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i lands- och glesbygd. När det gäller småföretag avser regeringen att genomföra en satsning om 30 miljoner under två år för att höja dessa företags IT-kompetens. Det nya verket för näringslivsutveckling har i samarbete med flera berörda organisationer lämnat ett förslag till nationellt program för att höja IT-kompetensen i småföretag. Dessutom ska verket lämna förslag till utformning av program för användning av modern informationsteknik i företag i regionalpolitiskt högt prioriterade områden.

I syfte att ge arbetslösa möjlighet att lära sig att arbeta med informationshantering och datorer samt väcka deras intresse för och motivera dem till studier inom bl.a. IT-området infördes 1995 datortek som ett alternativ till traditionell arbetsmarknadsutbildning. Under förra året påbörjade ca 32 000 personer datortekinsatser.

Regeringen har vidare inom ramen för den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken beviljat stimulansbidrag till ca 20 projekt som avser IT-utbildning för äldre. Huvudmän för projekten är t.ex. pensionärsorganisationer, studieförbund och enskilda kommuner. Regeringens Äldreprojekt har under både år 1999 och år 2000 varit medarrangör för den s.k. Seniorsurfen. Aktiviteten syftar till att äldre ska få möjlighet att prova på Internet, med hjälp av äldre som handledare. Ungefär 30 000 personer har deltagit i aktiviteten på bibliotek och postkontor vid respektive tillfälle.

För att göra informationstekniken mer tillgänglig för personer med funktionshinder avsatte regeringen 1998 sammanlagt 60 miljoner kronor under en treårsperiod ur Allmänna arvsfonden till utbildning och försöksverksamhet. Delegationen för ITiS har även avsatt särskilda medel för att utveckla läromedel för elever med funktionshinder.

Ett annat projekt, som drivs på initiativ av regeringens IT-kommission, är utformande av ett "surfborgarmärke". Kommissionen utvecklar för närvarande ett program som syftar till att alla människor i Sverige, oavsett var de bor, ska få tillgång till utbildning som gör dem i stånd att använda Internet för sitt personliga bruk.

Sammanfattningsvis, som svar på Inger Lundbergs fråga, pågår redan i dag olika former av aktiviteter bl.a. tillsammans med olika organisationer för att öka allas möjligheter att använda Internet. Jag avser att följa utvecklingen på detta viktiga område.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.