möjligheter för företagare att teckna försäkring
Skriftlig fråga 2003/04:316 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-21
- Anmäld
- 2003-11-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-12-03
- Svar anmält
- 2003-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2003/04:316
av Cecilia Widegren (m) till justitieminister Thomas Bodström om möjligheter för företagare att teckna försäkring"Vi kan nog inte hitta några nytäckningar av försäkringar. Vi kan inte bedriva verksamheten om vi inte får försäkringar. Konsekvensen blir att vi flyttar till andra orter där det finns poliser," säger en ägare till ett par radio- och TV-butiker i Skaraborg och Västsverige.
Den polisiära verksamheten och den trygghet den ska ge, att lagar och regler efterföljs, är en av statens grundläggande uppgifter. Trots det känner sig många kommuner och egna företagare tvingade att hyra väktare för att garantera en grundläggande säkerhet för kommuninvånarna och för sina verksamheter.
I dag sjunger s-regeringen tillväxtens lov och arbetar för att minska sjukskrivningarna samt se över skatter och regleringar i breda samtal. Att handlare flyttar på grund av få poliser och bristande säkerhet, som i exemplet ovan, har tillväxthämmande effekter på små orter. Funderar justitieministern över hur polisen genom sitt arbete kan bidra till bättre villkor för företagare, så som trygghet mot brott och möjlighet att teckna försäkringar, för att stärka tillväxten?
Vad avser justitieministern att vidta för åtgärder för att öka tryggheten och säkerheten för handel och övriga näringslivet generellt, och på landsbygden speciellt, så att de ska kunna teckna försäkringar för sin verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:316 besvarad av
den 3 december
Svar på fråga 2003/04:316 om möjligheter för företagare att teckna försäkring
Justitieminister Thomas Bodström
Cecilia Widegren har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att öka tryggheten för handel och övriga näringslivet, i synnerhet på landsbygden, så att företagare ska kunna teckna försäkringar för sin verksamhet. Jag har under det senaste året fått flera frågor om detta och mitt svar blir i stora drag detsamma som tidigare.
I arbetet för att minska rån och annan brottslighet mot handeln krävs det insatser på bred front. Regeringen har tagit ett flertal initiativ som har betydelse för möjligheten att förebygga och bekämpa brott mot bland annat butiker. Genom ändringar i godtrosförvärvslagen som trätt i kraft den 1 juli 2003 är det inte längre möjligt att göra godtrosförvärv av stöldgods och annan olovligt tillgripen egendom. Vidare har bestämmelserna om allmän kameraövervakning setts över av Kameraövervakningsutredningen (SOU 2002:110). Utredningsarbeten bedrivs även när det gäller vissa vapenfrågor.
Utöver detta har regeringen ökat polisens anslag med nästan 2,2 miljarder kronor sedan år 2000. De stora anslagsökningarna har medfört att antalet poliser ökar för tredje året i rad. Polishögskolans kapacitet utnyttjas nu maximalt för att kunna uppfylla målet att utbilda 4 000 poliser under mandatperioden och därmed ytterligare förstärka och föryngra den svenska poliskåren.
Men enbart fler poliser är inte lösningen på de problem som Cecilia Widegren skriver om. Det långsiktigt bästa sättet att motverka brott mot handeln är att samhällets aktörer tillsammans arbetar förebyggande. Genom projektet Plattformen inledde Justitiedepartementet 2002 ett brottsförebyggande samarbete med näringslivet. Ett viktigt syfte är att näringslivet i större utsträckning ska medverka i och dra nytta av arbetet i de lokala brottsförebyggande råden, som i dag finns i flertalet av landets kommuner. En del i satsningen är att Brottsförebyggande rådet (BRÅ) med särskilt fokus på näringslivet utvecklar den del av myndighetens webbplats som vänder sig till lokala aktörer. BRÅ har också inlett ett omfattande samarbete med näringslivet inom ramen för myndighetens uppdrag att genomföra en nationell strategi för att minska bilbrottsligheten. Rikspolisstyrelsen medverkar i denna satsning och samarbetar även med näringslivet på andra områden, till exempel när det gäller att sprida metoder för att förebygga rån som drabbar handeln.
Cecilia Widegren belyser i sin fråga de svårigheter som näringsidkare kan ha att få fortsatt försäkringsskydd efter till exempel upprepade rån eller stölder. I ett förslag till en ny försäkringsavtalslag som nyligen överlämnats till Lagrådet behandlas frågan om införandet av en plikt att ingå avtal, så kallad kontraheringsplikt, såvitt avser personförsäkringar. I det sammanhanget har även kontraheringsplikt avseende försäkring av små och medelstora företag diskuterats. En annan lösning för en brottsdrabbad näringsidkare kan vara att via branschföreningarna ta upp en direkt dialog med försäkringsbolagen eller att se över förutsättningarna för alternativa försäkringssätt.
Det finns som synes ingen enkel och enhetlig lösning på de problem som Cecilia Widegren tar upp. Brott som drabbar mindre företag i detaljhandeln måste liksom annan allvarlig brottslighet angripas med en rad olika åtgärder. Regeringen kommer även fortsättningsvis att prioritera detta arbete högt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.