Möjlighet för rullstolsbundna att åka buss

Skriftlig fråga 2012/13:429 av Ohlsson, Carina (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-04-03
Anmäld
2013-04-08
Besvarad
2013-04-10
Svar anmält
2013-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 april

Fråga

2012/13:429 Möjlighet för rullstolsbundna att åka buss

av Carina Ohlsson (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Som det ser ut i dag kan inte rullstolsbundna så ofta utnyttja kollektivresor, såsom bussresor, eftersom bussarna inte är utrustade som de ska.

Det som brister är att rullstolsplatsen långt ifrån alltid är utrustad med bälten. Som jag uppfattat det är detta ett måste om det finns bälten på övriga platser. Kravet kommer att skärpas ytterligare inför 2014 med nya och strängare EU-regler.

Detta medför att rullstolsbundna inte har möjlighet att välja att transportera sig med buss, fastän det finns framtagen och enkel teknik som bussarna skulle kunna utrustas med.

Min fråga blir:

Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att bussar ska vara utrustade så att rullstolsbundna ska kunna färdas i dem?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:429 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

den 10 april

Svar på fråga

2012/13:429 Möjlighet för rullstolsbundna att åka buss

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Carina Ohlsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att bussar ska vara utrustade så att rullstolsbundna ska kunna färdas i dem.

Enligt frågeställaren är rullstolsplatsen i bussar långt ifrån alltid utrustad med bälten, trots att det är ett måste om det finns bälten på övriga platser. Frågeställaren påstår att kravet kommer att skärpas inför 2014 med nya och strängare EU-regler. Detta skulle medföra att rullstolsburna inte har möjlighet att välja att transportera sig med buss.

Låt mig först understryka att jag delar Carina Ohlssons syn att transportsystemet bör utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.

Bussar som är utformade och godkända för att köra såväl sittande som stående resenärer saknar krav på säkerhetsbälten. Detta gäller samtliga sittplatser i bussen, det vill säga även bussens rullstolsplats. Dessa bussar används i huvudsak i stadstrafik och avsaknaden av bälteskrav är således lika för samtliga resenärer i bussen.

Bussar som uteslutande är utformade och godkända för sittande passagerare ska vara utrustade med säkerhetsbälte på samtliga sittplatser, det vill säga även på bussens rullstolsplats. Dessa bussar används oftast som långfärdsbussar eller i olika typer av chartertrafik.

Frågeställaren nämner att det kommer ”nya och strängare EU-regler” under 2014. Så är inte fallet. Regler för bälten och bältesförankring återfinns i globala regler ECE-reglemente (16 och 14) men inte heller där är någon kravskärpning på gång. Sverige deltar i det internationella arbetet genom Transportstyrelsen och det som händer är att det så kallade bussdirektivet som utformats av EU ersätts av ECE-reglemente 107. Bägge regelverken har fungerat parallellt under ett antal år. Kravnivåerna i de olika regelverken skiljer sig dock inte åt i någon egentlig mening.

På nationell nivå finns möjlighet att via upphandling ytterligare påverka bussens utformning. Det är då upp till den upphandlande enheten att lägga till eventuella krav på hur en buss ska vara utrustad med avseende på dess funktion. I praktiken skulle det kunna innebära att den upphandlade enheten väljer att ställa krav på att bussen ska ha bälten trots att lagkrav saknas.

Bussbranschen har i samarbetet med andra aktörer utarbetat nationella rekommendationer av funktionskrav på bussar avsedda att kunna användas vid upphandling av trafik. Målet är att ge stöd till den upphandlande enheten men också att nå fram till en fordonsflotta som håller en jämförbar nivå och fungerar över hela landet. Rekommendationerna är utformade utifrån ett resenärsperspektiv och omfattar även anpassning av fordonet med hänsyn till att personer med funktionsnedsättningar ska kunna resa med bussen.

Frågeställaren menar att det är avsaknaden av säkerhetsbälten som avgör om en rullstolsburen resenär kan resa med en buss eller inte.

Jag delar inte den uppfattningen och menar att en rullstolsburens möjlighet att resa med buss, eller annan kollektivtrafik, är betydligt mer komplex än så.

Själva genomförandet av resan ska naturligtvis ske så säkert som möjligt och där är säkerhetsbältet en viktig faktor. Rent fysiskt handlar det även om att rullstolen ska rymmas på den anvisade platsen och kunna förankras i golvet. Rätt placering i kombination med rätt förankring handlar även om säkerheten för övriga passagerare då en modern rullstol i praktiken kan innebära en 250 kilo tung permobil. Ansvaret för trafiksäkerheten vilar i dag tungt på chauffören då det enligt trafikförordningen är han eller hon som ska vidta de åtgärder som behövs för att rullstolen placeras i enlighet med bestämmelserna.

En kollektivtrafik som är tillgänglig för alla är sedan länge ett viktigt samhällsmål. Det kräver fortsatt samarbete mellan myndigheter och branschorganisationer där resenären och ”hela resan” står i fokus. Det handlar då om möjlighet att kunna planera och köpa sin resa, att ta sig till hållplatsen och att kunna genomföra resan på ett sätt som känns tryggt. Vi har kommit en bit på väg men en hel del arbete återstår.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.