möjlighet att utkräva ansvar av skolan vid mobbning
Skriftlig fråga 2000/01:759 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-20
- Besvarad
- 2001-03-01
- Anmäld
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:759
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om möjlighet att utkräva ansvar av skolan vid mobbningOsäkerheten om hur stort skolans ansvar är när ett barn mobbas måste bort. Civilrätten räcker inte till för att pröva skolans ansvar. Skollagen måste ändras så att elever får rätt att ställa skolan till ansvar, när skolan inte tar sitt ansvar genom underlåtelse att agera. Det måste göras klart juridiskt vilka krav vi ställer på skolan att förebygga, upptäcka och förhindra mobbning.
Hovrätten slår i Grumsfallet fast att Johanna Rosenqvist var mobbad @ vilket kommunen nekat till. Men samtidigt friar man kommunen från ansvar. Det går inte ihop. Om kommunen än i dag nekar till att Johanna blev mobbad, så lär ögonen inte ha varit öppnare när hon gick i skolan.
Min fråga till skolministern är:
Vilka åtgärder ämnar skolministern vidta för att förtydliga skollagen, så att elever får möjlighet att utkräva ansvar av skolan när den underlåter att agera vid mobbning?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:759 besvarad av
Svar på frågorna 2000/01:713 om mörkertal om mobbning, 758 om skolans miniminivå i arbetet mor mobbning, 759 om möjlighet att utkräva ansvar av skolan vid mobbning samt 760 om skolans ansvar vid mobbning
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har ställt fyra frågor till mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att få fram korrekt statistik och få bort mörkertalen om mobbning, för att lägga fast en tydligare lägsta nivå i skolans arbete för att förebygga, upptäcka och hindra mobbning, för att förtydliga skollagen, så att elever får möjlighet att utkräva ansvar av skolan när den underlåter att agera vid mobbning och för att klargöra skolans absoluta ansvar för att förhindra och stoppa mobbning, med anledning av hovrättens dom i det uppmärksammande Grums-fallet.
En av svårigheterna med att hantera mobbning är att många elever inte berättar för någon vuxen att de är mobbade. Någon säker statistik utifrån anmälningar går därför inte att få utan man måste förlita sig på olika undersökningar. I den undersökning som Sten Tolgfors hänvisar till har vart tionde barn uppgett att de varit utsatta för mobbning. Denna siffra stämmer väl överens med tidigare undersökningar av professor Dan Olweus. Enligt hans undersökningar är ca 10 % av eleverna mobboffer. En viktig utgångspunkt är definitionen av mobbning. Den mest använda är formulerad av Olweus "en person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra personer". Barnombudsmannen har i en undersökning från 1997 visat att 14 % av eleverna uppger att de varit utsatta för mobbning. Statens skolverks skolbildsundersökning 1997 visar att 2 % av elever i årskurserna 7@9 känner sig mobbade av andra elever. Andelen som uppger att de är mobbade eller utsatta av någon lärare är 4 % av alla elever och så många som 10 % av eleverna med utländsk härkomst. Skillnaderna i procentsatserna beror till stor del på att man utgått från olika definitioner av mobbning.
Jag anser att det är mycket viktigt att man på varje skola tar reda på hur eleverna upplever skolans klimat. Eleverna ska involveras i skolans arbete och deras arbetsmiljö bör tas upp i klassråd, elevråd, skolkonferens m.m. Många skolor gör redan elevenkäter för att följa upp och utvärdera skolans olika mål. Där bör självklart frågor finnas med om eleven själv eller någon kamrat blivit utsatt för mobbning. Skolan får då en uppfattning om hur stort problemet är och kan utifrån denna kunskap välja insatser och metoder.
Både i skollagen och läroplanen ställs stora krav på skolan att agera både förebyggande och vid misstankar om kränkande behandling. Skollagens bestämmelse om att var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde är utgångspunkten för bedömningen om en skola uppfyller de regler som gäller. Särskilt ska den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. En skolas lägsta nivå för arbetet mot mobbning menar jag innebär att skolan har ett handlingsprogram och arbetar aktivt efter det för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling bland elever och anställda. Tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas. Åtgärdsprogram ska alltid utarbetas om en elev behöver särskilda stödåtgärder. Det är en angelägen uppgift för en skola att skapa en arbetsmiljö för eleverna där de kan känna trygghet och arbetsro. Hur skolan lyckas i sitt arbete måste noga följas och utvärderas i kvalitetsredovisningen där resultat, måluppfyllelse samt åtgärder för utveckling ska redovisas. Skolverkets tillsynsbeslut ger också en närmare vägledning för vilka krav som ställs på en skola.
När det gäller frågan om möjligheten att utkräva ansvar av skolan om den inte arbetar aktivt mot mobbning så är denna fråga föremål för rättslig prövning för närvarande. Högsta domstolen har beslutat att ta upp fallet med den flicka i Grums som krävt skadestånd för att hon mobbats under sin skoltid. Jag vill avvakta Högsta domstolens dom innan jag kan avgöra om det behövs ytterligare åtgärder.
Den sista frågan handlar om att klargöra skolans ansvar för att förhindra och stoppa mobbning. Den text som finns i läroplanen om att "Ingen skall i skolan utsättas för mobbning" är en mycket tydlig inriktning för arbetet. Mobbning är en kränkning som vi inte kan acceptera. Vi är i dag mer uppmärksamma på förekomsten av mobbning och vår syn på barn och vad de ska utstå har förändrats. De vuxna på skolan har ett tydligt ansvar att stoppa mobbning. Detta ansvar känner alla till som arbetar i skolan men de behöver fakta och förståelse kring varför mobbning uppstår och beredskap att arbeta med svåra situationer för att kunna skapa tillit hos eleverna. Det är sannolikt att fortbildning behövs för att arbetet mot mobbning ska utvecklas, både bland skolledare och personal samt att det behövs ett erfarenhetsutbyte kring goda modeller. De medel som avsatts för skolutveckling och lärarnas kompetensutveckling anser jag bör kunna användas för detta ändamål.
För att markera behovet av att granska skolornas verksamhet ställer regeringen krav på att Statens skolverks tillsyn ska öka. Tillsynen ska följas upp med bl.a. rapportering av antalet utredningar med anledning av anmälningar. Skolverket ska också dra mer övergripande slutsatser av tillsynen och redovisa dessa. Skolverket har även fått ett uppdrag att i samråd med berörda myndigheter och organisationer kartlägga förekomsten av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning. De ska också analysera och redovisa vilka insatser i övrigt som behöver vidtas.
Kommittén för översyn av skollagen m.m. kommer att lämna sina förslag i september 2001 (dir. 1999:15). I direktiven finns flera uppdrag som berör de frågor som Sten Tolgfors ställt. Ett uppdrag är att utreda om statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas. Kommittén ska också göra en översyn och vid behov föreslå förändringar av regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten, särskilt avseende arbetsmiljö- samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Kommittén ska också analysera hur termerna elevs rätt respektive kommuns skyldighet används i skollagen och vid behov föreslå förändringar för ökad tydlighet.
Jag anser att det är viktigt att stödja det nu pågående arbetet med frågor som värdegrunden, kränkande behandling, mobbning och främlingsfientlighet på skolor och i kommuner. Vi måste hela tiden föra en öppen diskussion om vilka vägar vi ska gå för att komma till rätta med de problem som finns. Just nu planerar jag en kampanj mot mobbning som ska starta under hösten 2001 för att ytterligare uppmärksamma och stödja arbetet mot mobbning i skolan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.