Möjlighet att rädda strömmingen
Skriftlig fråga 2022/23:921 av Malin Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-08-16
- Överlämnad
- 2023-08-16
- Anmäld
- 2023-08-17
- Svarsdatum
- 2023-08-30
- Sista svarsdatum
- 2023-08-30
- Besvarad
- 2023-08-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Torsdagen den 17 augusti är det dags för årets surströmmingspremiär. Det är brist på strömming och därför ransonerar butikerna surströmmingsburkarna. Då våra småskaliga kustfiskare knappt får någon strömming längre hotas hela vår svenska surströmmingsproduktion. Många är vi som köat utanför matbutikerna för att lyckas få en burk av den norrländska delikatessen till den efterlängtade premiären.
Det är kris för strömmingen som utgör en mycket viktig del i Östersjöns ekosystem, för den svenska fiskerinäringen och svenska kustsamhällen. Larmrapporterna har varit många och den tidigare socialdemokratiska regeringen fattade en rad beslut för att rädda strömmingen. Men mer kan och måste göras.
Just nu finns ett ypperligt tillfälle för regeringen att agera utifrån den så kallade säkerhetsspärren i förvaltningsplanens artikel 4.6. Om detta skriver även Charles Berkow och Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum i DN debatt den 11 augusti.
Det ansvariga fiskerådet ICES (International Council for the Exploration of the Sea) har nämligen lämnat motstridiga besked och därmed har de lagt över ansvaret på EU-kommissionen och de berörda ländernas regeringar när det gäller fiskekvoterna. I årets rådgivning rekommenderar ICES en kvot på 63 049 ton för strömmingen i Bottenhavet och Bottenviken, men uppger samtidigt att det ger 26 procents sannolikhet för att beståndet hamnar under den kritiska gränsen.
Nu är det bråttom. EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till fiskekvoter i slutet av augusti, så det är hög tid för landsbygdsministern att agera.
Därför vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Hur tänker ministern agera för att rädda strömmingen i Bottenhavet och Bottenviken, utifrån att det ansvariga forskningsrådet ICES lämnat motstridiga förslag och själva varnar för den stora risken att strömmingsbeståndet hamnar under gränsvärdet?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:921 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2022/23:921 av Malin Larsson (S)
Möjlighet att rädda strömmingen
Malin Larsson har frågat mig hur jag tänker agera för att rädda strömmingen i Bottenhavet och Bottenviken, utifrån att det ansvariga forskningsrådet ICES lämnat motstridiga förslag och själva varnar för den stora risken att strömmingsbeståndet hamnar under gränsvärdet.
ICES vetenskapliga råd för fisket i Östersjön för fiskeåret 2024 publicerades den sista maj 2023. I månadsskiftet augusti/september förväntas EU-kommissionen att presentera sitt förslag till förordning avseende fiskemöjligheter i Östersjön för 2024. Presentation och meningsutbyte avseende kommissionens förslag kommer att ske i rådsarbetsgruppen för fiskeripolitik i början av september 2023 och en slutlig diskussion och ställningstagande samt politisk överenskommelse kommer göras vid Jordbruks- och fiskerådet den 23–24 oktober 2023. En god vetenskaplig rådgivning som bygger på vetenskapligt välgrundade kunskapsunderlag är en förutsättning för ändamålsenliga åtgärder för att kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön och förbättra den långsiktigt hållbara förvaltningen av dessa bestånd.
Sedan tidigare pågår ett arbete med att inhämta ett bredare kunskapsunderlag för att identifiera orsakssamband som omfattar de många faktorer som påverkar strömmingen i Östersjön. Utöver fiske antas strömmingsbeståndets dynamik och utveckling påverkas av en rad olika faktorer som exempelvis övergödning, salthalt, förkommande konkurrerande arter till strömming och inte minst förekomsten av predatorer som säl och fisk. Havs- och vattenmyndigheten arbetar sedan förra året med ett regeringsuppdrag att på prov genomföra fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen. Myndigheten ska genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. Målsättningen med uppdraget är att öka kunskapen om orsakssamband och för att kunna identifiera och genomföra ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade åtgärder som kan återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön.
Regeringen har beslutat att utöka det pågående regeringsuppdraget till Havs- och vattenmyndigheten till att omfatta resterande delar av det svenska territorialhavet i Östersjön. Ändringen syftar till att inkludera samtliga berörda förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön och medför ett helhetsgrepp kring förekommande frågeställningar. Konkreta regleringar för det pelagiska fisket i Östersjön förväntas inom ramen för detta ambitiösa tidsbegränsade projekt, samtidigt som effekterna av detta/dessa utvärderas. Under den tid då det pelagiska fisket begränsas i dessa områden ska även andra orsakssamband utvärderas för att vetenskapligt försöka klargöra effekter och orsakssamband av de många faktorer som påverkar fiskbestånden och fiskets bedrivande. En återhämtning av sill- och strömmingsbestånden kan leda dels till en förbättrad situation för Östersjöns ekosystem, dels till förbättrade möjligheter till ett fortsatt kustnära fiske och ett fiske för direkt användning som livsmedel.
Statens jordbruksverk har återrapporterat hur mottagnings- och fiskberedningskapaciteten kan förbättras i Sverige. Detta är tillsammans med tillgången till en hållbar resurs som råvara, viktigt för att kunna öka den nationella livsmedelsproduktionen av fiskprodukter, stärka beredskapen och bidra till en växande bioekonomi. Statens jordbruksverk fick den 29 juni 2023 ett nytt uppdrag att ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige, från fartyg till konsument, avseende arter som bland annat sill/strömming och skarpsill. Syftet är att mer av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och beredas i Sverige. Myndigheten genomför för närvarande också den färdplan som de återrapporterade i mars 2023 för att främja surströmmingsindustrins råvaruförsörjning där även det kustnära fisket ingår.
Regeringen genomför en rad olika åtgärder och följer noga Havs- och vattenmyndighetens genomförande av uppdraget för att finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön och förbättra den långsiktigt hållbara förvaltningen av dessa bestånd.
Stockholm den 30 augusti 2023
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.