Till innehåll på sidan

Modersmålsundervisning för landets nationella minoriteter

Skriftlig fråga 2005/06:248 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-10-27
Anmäld
2005-10-27
Besvarad
2005-11-02
Svar anmält
2005-11-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 oktober

Fråga 2005/06:248 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)

Modersmålsundervisning för landets nationella minoriteter

Skolverket visar i en rapport att kommunerna inte klarar av att ge landets fem nationella minoriteter en bra modersmålsundervisning. Det råder stor brist på läromedel och kommunerna har svårt att rekrytera lärare. Enligt rapporten får endast 41 % av de elever som har rätt till modersmålsundervisning i sitt nationella minoritetsspråk sådan undervisning.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra modersmålsundervisningen för landets nationella minoriteter?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:248 besvarad av

den 2 november

Svar på fråga 2005/06:248 om modersmålsundervisning för landets nationella minoriteter

Statsrådet Ibrahim Baylan

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra modersmålsundervisningen för landets nationella minoriteter.

Jag vill först säga att det är viktigt att få möjlighet att lära sig att tala sitt modersmål. Modersmålet är av avgörande betydelse för den personliga och kulturella identiteten och för den intellektuella och emotionella utvecklingen. Kunskaper i modersmålet kan stärka självkänslan och tydliggöra den egna livssituationen. Lärande är starkt förknippat med modersmålet och att befästa kunskaper i det egna språket är en väg till att lära också på svenska. Modersmål som ämne i skolan har därför det viktiga uppdraget att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling.

Grunden för minoritetspolitiken finns i regeringens proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige. Förslagen i propositionen antogs av riksdagen i december 1999. Sverige har därefter anslutit sig till Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. Detta är utgångspunkter för att värna de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det är självklart också viktigt med hänsyn till de positiva dimensioner som kulturell mångfald innebär för ett samhälle.

En viktig del av minoritetspolitiken är att ge stöd till minoritetsspråken så att de hålls levande. Staten har sitt ansvar liksom huvudmännen för skolan. Staten har till exempel ansvar för det regelverk som gäller för undervisning i modersmålet. Huvudmännen för skolan har skyldighet att informera både föräldrar och elever om rätten och möjligheten till modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning och att organisera undervisningen på ett bra sätt. Självklart måste både lärare och läromedel finnas för undervisningen. Det är olyckligt om elever som är berättigade till undervisning i sitt modersmål inte får möjlighet att lära sig detta.

Skolverket redovisade den 20 oktober 2005 det uppdrag regeringen gav i november 2004 att kartlägga utbildningssituationen för de nationella minoriteterna. Skolverket lyfter i sin redovisning fram ett antal områden där situationen är otillfredsställande och där en förbättring behöver komma till stånd. Skolverket föreslår en rad åtgärder för att de nationella minoriteternas utbildningssituation ska förbättras, åtgärder som behöver vidtas på både nationell och regional nivå.

Skolverkets redovisning kommer att beredas i sedvanlig ordning inom Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.