modell mot uppsägningar i offentliga sektorn
Skriftlig fråga 2003/04:356 av Sköldestig, Berndt (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-27
- Anmäld
- 2003-11-27
- Besvarad
- 2003-12-03
- Svar anmält
- 2003-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 november
Fråga 2003/04:356
av Berndt Sköldestig (s) till statsrådet Hans Karlsson om modell mot uppsägningar i offentliga sektornRuntom i landet arbetar kommuner och landsting med sin ekonomi. På många ställen kommer man att tvingas varsla och säga upp medarbetare beroende på bristande resurser. Landstinget i Östergötland är ett exempel. Av erfarenhet vet vi att de unga drabbas hårdast. Så var det under krisåren i början på 90-talet.
Dessutom ligger det stora pensionsavgångar framför oss under de kommande åren. Det betyder att behoven av arbetskraft inom vården och omsorgen kommer att vara stort framöver. I det läget är det direkt felaktigt att säga upp anställda nu, i stället borde man hitta lösningar som överbryggar.
Mot den bakgrunden lanserar Socialdemokraterna i Östergötland ett förslag som innebär följande. Arbetsgivaren förhandlar med länsarbetsnämnden om antalet personer som berörs. A-kassan bidrar med den summa som den arbetslöse skulle ha kostat. Mellanskillnaden upp till avtalsenlig lön står arbetsgivaren för. Länsarbetsnämnden och arbetsgivaren kommer överens om tidsramarna. Alla är vinnare med förslaget, den anställde som får jobba kvar eller utbilda sig, arbetsgivaren som slipper säga upp och allmänheten som får bättre vård och omsorg. Samtidigt är det kostnadsneutralt för staten och positivt för den långsiktiga personalförsörjningen i kommuner och landsting.
Min fråga till ministern är följande:
Avser ministern att genomföra den ovan skissade modellen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:356 besvarad av
den 3 december
Svar på fråga 2003/04:356 om modell mot uppsägningar i offentliga sektorn
Statsrådet Hans Karlsson
Berndt Sköldestig har frågat om jag avser att genomföra den av honom skissade modellen. Berndt Sköldestig anför att många kommuner, av ekonomiska skäl, kan komma att tvingas att säga upp medarbetare. Han föreslår därför att arbetsgivaren förhandlar med länsarbetsnämnden om vilka personer som berörs och att dessa arbetar kvar i samma omfattning som tidigare men nu med arbetslöshetsersättning och att arbetsgivaren endast står för mellanskillnaden mellan arbetslöshetsersättningen och den tidigare lönen.
Jag förstår att Berndt Sköldestig känner en oro för hur kommun och landsting ska klara sina uppgifter inom bland annat vård och omsorg. Regeringen följer noggrant ekonomin i kommuner och landsting och vidtar åtgärder när detta är nödvändigt. Exempelvis föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2004 att det tillfälliga sysselsättningsstödet på 3 miljarder för 2002 och 2003 ökas med 400 miljoner kronor och förlängs till 2004. Hela grundidén med arbetslöshetsförsäkringen är dock att personer som av olika skäl blir övertaliga inom en sektor eller hos viss arbetsgivare ska ha ett ekonomiskt skydd i sin omställning till andra sektorer och nytt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen är inte heller någon yrkesförsäkring. Sökanden får under de första 100 dagarna begränsa sitt arbetsutbud yrkesmässigt och geografiskt, men måste därefter vara beredd att ta arbete på annan ort eller i annat yrke.
Arbetslöshetsersättning kan endast lämnas till enskild person, inte till en arbetsgivare. Det är helt i strid mot arbetsrättsliga regler att en person som utför reguljära arbetsuppgifter inte längre skulle uppbära full lön för sitt arbete. Om personen, som Berndt Sköldestig föreslår, skulle få arbetslöshetsersättning under sin anställning finns också en risk att de beviljade ersättningsdagarna skulle vara slut i händelse personen senare blir uppsagd och får lämna sin anställning.
Mot ovan redovisade bakgrund avser jag inte att föreslå någon modell i linje med den som Berndt Sköldestig skissat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.