Missbruk av asylsystemet

Skriftlig fråga 2021/22:450 av Maria Malmer Stenergard (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-12-02
Överlämnad
2021-12-03
Anmäld
2021-12-07
Svarsdatum
2021-12-15
Sista svarsdatum
2021-12-15
Besvarad
2021-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Sveriges Radio har vid ett flertal tillfällen rapporterat om ukrainska jobbagenturer som erbjuder ett upplägg som systematiskt missbrukar det svenska asylsystemet. Dessa agenturer säljer jobbresor till Sverige, där de som kommer hit hänvisas till att söka asyl med en falsk asylberättelse. Därigenom får de under asylprocessen boende, ekonomiskt bidrag och eventuellt även undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Därefter finns möjligheten att med stöd av den så kallade spårbytarbestämmelsen beviljas tillfälligt uppehållstillstånd.

Den tidigare justitie- och migrationsministern Morgan Johansson försäkrade i Studio Ett den 8 december 2020 att problematiken skulle lösas när väl regeländringen som ger Migrationsverket rätt att upprätta och tillämpa en lista över säkra ursprungsländer för asylsökande kom på plats.

Regeländringen genomfördes den 1 maj 2021 – utan att listan över säkra länder omfattade Ukraina. Så trots regeländring och ändrade rutiner hos Migrationsverket av tillämpningen av möjlighet till undantag från kravet på arbetstillstånd rapporterade Sveriges Radio den 23 november 2021 att agenturer fortsatt lurar människor till Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att försvåra detta missbruk av asylsystemet?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:450 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Ju2021/04065 Justitiedepartementet Integrations - och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:450 av Maria Malmer Stenergard (M)
Missbruk av asylsystemet

Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen avser att vidta för att försvåra detta missbruk av asylsystemet.

Regeringen ser allvarligt på uppgifter om att asylsystemet utnyttjas.

I maj i år trädde lagstiftning i kraft som ger Migrationsverket möjlighet att besluta om avvisning med omedelbar verkställighet om sökanden kommer från ett så kallat säkert ursprungsland. Det är en angelägen åtgärd eftersom mycket resurser läggs på att hantera ansökningar från asylsökande som saknar asylskäl. Asylsökande som sannolikt kommer att avvisas med omedelbar verkan ges inte tillträde till arbetsmarknaden under asylprocessen. Det innebär att det inte heller är möjligt att göra ett så kallat spårbyte om asylansökan senare skulle avslås. Det är Migrationsverket som tar fram förteckningen över säkra ursprungsländer och verket ska regelbundet se över listan.

I september i år beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska presentera förslag på ett nytt system för ett ordnat och samlat mottagande av asylsökande. Utredningens förslag ska främja en effektiv och rättssäker asylprocess. Vi behöver skapa ett system för mottagande som underlättar snabba beslut, där fokus sedan kan ligga på återvändande för de som får avslag.

Möjligheten för asylsökande som fått avslag på sin asylansökan att under vissa omständigheter beviljas arbetstillstånd utan att först behöva lämna landet, så kallat spårbyte, infördes av den tidigare Alliansregeringen med en moderat migrationsminister. Riksrevisionen har inlett en granskning av systemet med spårbyte och kommer att publicera sin rapport i september nästa år. Riksrevisionen konstaterar bland annat att det finns en risk att asylsystemet belastas av onödiga kostnader om personer som saknar skyddsskäl ansöker om asyl för att via spårbyte få tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Det är bra att systemet nu kommer att granskas och regeringen kommer att ta del av resultatet med stort intresse.

Stockholm den 15 december 2021

Anders Ygeman

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.