minskat stöd till skolmjölk
Skriftlig fråga 1999/2000:1289 av Hagström, Caroline (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-08
- Besvarad
- 2000-08-15
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 augusti
Fråga 1999/2000:1289
av Caroline Hagström (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om minskat stöd till skolmjölkEU har nu beslutat om en nedskärning av stödet till skolmjölk. Stödnivån minskar från 95 till 75 % av riktpriset på mjölk, kombinerat med frivillig nationell medfinansiering av den del som förloras. Det innebär för Sveriges del en förlust på ca 20 miljoner kronor.
Enligt uttalanden från jordbruksministern blir det nu helt upp till kommunerna att kompensera det minskade stödet. Det kan innebära att barnen i de kommuner som har en ansträngd ekonomi kommer att få vatten i stället för mjölk till skolmåltiderna. Detta kan inte vara en rimlig utveckling i ett land som strävar efter rättvisa och rättvis fördelning. Man kan i denna fråga inte heller bortse från folkhälsoperspektivet. Att detta kommer att gå ut över barnen kan inte accepteras utifrån ett nationellt perspektiv.
Min fråga till jordbruksministern är:
På vad sätt kommer ministern att se till så att serveringen av skolmjölk inte minskar beroende på den nya stödnivån?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1289 besvarad av
den 15 augusti
Svar på fråga 1999/2000:1289 om minskat stöd till skolmjölk
Jordbruksminister Margareta Winberg
Caroline Hagström har frågat mig på vilket sätt jag kommer att se till så att serveringen av skolmjölk inte minskar beroende på den nya stödnivån.
Kommissionen lade i början av detta år fram ett förslag om sänkning av stödet till skolmjölk från 95 % till 50 % av riktpriset för helmjölk. Man avsåg också att på sikt helt avskaffa stödet. Sverige har under våren arbetat mycket aktivt för att bevara stödet på den ursprungliga nivån.
Vid jordbruksrådets möte i Bryssel den 17 juli godkände rådet enhälligt ett kompromissförslag som innebär att stödet förlängs men att bidragsnivån sänks från 95 % till 75 %. Man beslutade också att i förvaltningskommittén fortsätta diskussionerna om förändringar i skolmjölkssystemet på följande punkter:
- Systemets tillämpning ska förenklas och effektiviseras med målsättning att minska stödmottagarnas administrativa kostnader samt kostnaderna för förvaltning och kontroll.
- Fler produkter ska införas i systemet, särskilt fettsnåla produkter som t.ex. lättmjölk. Man vill även se över beräkningsgrunden för stödet på de olika produkterna i syfte att uppdatera värderingen av proteininnehållet i fettsnåla produkter. Detta innebär att man ger fettsnåla produkter ett högre stöd jämfört med dagens system och därmed minskar skillnaden i stödnivå i förhållande till helmjölk.
Konsekvenserna för kommunerna är i dag svåra att överblicka eftersom skolmjölkssystemet fortfarande är under revidering. Det reviderade förslaget kommer med all sannolikhet att innebära såväl fördelar som nackdelar jämfört med det tidigare systemet. Från hälsosynpunkt ser Sverige mycket positivt på att även produkter med lägre fetthalt omfattas av systemet.
Sverige kommer, liksom tidigare, att arbeta mycket aktivt i förvaltningskommittén för ett fortsatt gott stödsystem för den viktiga skolmjölken. Det är min förhoppning att det slutliga systemet inte kommer att medföra så stora ekonomiska konsekvenser för kommunerna att man finner det nödvändigt att dra ned på serveringen av mjölk i skolan, men detta är i slutändan ett politiskt ställningstagande för varje kommun.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.