Minskad lönsamhet i att utbilda sig
Skriftlig fråga 2015/16:39 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-09-24
- Överlämnad
- 2015-09-25
- Anmäld
- 2015-09-29
- Svarsdatum
- 2015-10-07
- Sista svarsdatum
- 2015-10-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Den internationella konkurrensen tilltar. Allt fler sektorer agerar på en EU-gemensam och ofta global marknad. Saker som tidigare bara såldes i närområdet kan nu exporteras till tidigare okända destinationer. Omställningen till industrisamhälle tog plats för hundra år sedan – omställningen till kunskapsintensivt tjänstesamhälle är här i dag.
Budgetpropositionen för 2016 – Investeringar för Sverige, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet, medför kraftigt höjda skatter på arbete. Sex av tio människor, vilket enkelt kan översättas till åtta av tio hushåll, får mindre pengar att röra sig med när den disponibla inkomsten minskar.
Detta slår hårt och brett. En grupp som får kraftigt försämrade framtidsutsikter är Sveriges studenter. Med höga marginalskatter minskar incitamenten att studera i den högre utbildningen, och för dem som påbörjat studier sjunker utbildningspremien sett över ett arbetsliv. När vi som allra mest behöver ställa om till ett kunskapssamhälle väljer regeringen att göra det mindre lönsamt att plugga.
Sverige är redan i dag ett av de länder i västvärlden där det lönar sig minst att utbilda sig. En marginalskatt på 60 procent riskerar att förstärka denna obalans.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Varför väljer statsrådet och regeringen att göra det mindre lönsamt att studera när Sverige redan i dag är ett av de länder i västvärlden där det lönar sig minst att utbilda sig?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:39 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2015/04624/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:39 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Minskad lönsamhet i att utbilda sig
Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig varför jag och regeringen gör det mindre lönsamt att studera när Sverige redan i dag är ett av de länder i västvärlden där det lönar sig minst att utbilda sig.
Regeringens mål är att Sverige ska vara ledande kunskaps- och forskningsnation. För att nå dit föreslår regeringen olika åtgärder för att säkerställa att Sverige utvecklas som kunskapssamhälle. Högskoleutbildning skapar en välutbildad arbetskraft vilket ger förutsättningar för forskning och ökad kunskap. Utbildning och forskning ger en möjlighet för Sverige att möta framtidens stora samhällsutmaningar och är avgörande för framtidens jobb och Sveriges konkurrenskraft.
De senaste tio åren har det blivit svårare att komma in på högskoleutbildningar och samtidigt har utbyggnaden av högskolan stannat av. Det trots att antalet sökande till högskolan varit mycket högt. Högskoleutbildning bidrar till bildning och enskilda individers utveckling, samhällsengagemang och kritiska tänkande. På så sätt bidrar den till att individer kan klara omställning i arbetslivet och verkar för ett livslångt lärande.
För att ge fler möjlighet att studera i högskolan genomför regeringen nu en omfattande utbyggnad som 2019 beräknas ha ökat antalet helårsstudenter med 14 600. I utbyggnaden ingår även riktade satsningar för fler utbildningsplatser mot yrken där det i dag råder brist på utbildad personal.
Regeringen föreslår också i budetpropositionen för 2016 en stor satsning på kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning. Genom denna satsning får nyanlända större möjligheter att utnyttja sin kompentens och samhället stärks av att denna kompetens tas tillvara.
Regeringens satsningar på högskoleutbildning gör det möjligt för fler studenter att utbilda sig i högskolan. En utbyggd högskola ger fler individer möjlighet till vidareutbildning och ett livslångt lärande. Med riktade satsningar på bristyrken kan tillgången på arbetskraft stärkas inom för vår välfärd centrala sektorer som hälso- och sjukvården och skolan. Vi vet också att högskoleutbildade sedan länge haft lägre arbetslöshet än lågutbildade oavsett konjunkturläge.
Regeringens investeringar i högre utbildning är investeringar både för individ och för samhälle.
Stockholm den 2 oktober
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.