miljöstöd
Skriftlig fråga 2001/02:709 av Ek, Lena (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-11
- Anmäld
- 2002-02-19
- Besvarad
- 2002-02-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 februari
Fråga 2001/02:709
av Lena Ek (c) till jordbruksminister Margareta Winberg om miljöstödSituationen på lantbruksenheterna i minst sju län är kaotisk. Anledningen är regeringens beslut att dra in det särskilda anslaget för hantering av EU-stöd om 30 miljoner, två parallella IT-system med stora inbyggda buggar, att Sverige som enda EU-land inte använder fjärranalys med satellit samt ett övernitiskt regelsystem. Hanteringen med 2001 års ansökningar krockar med 2002 års ärenden. Lantbruk med klen likviditet riskerar stora ekonomiska bekymmer, trovärdigheten i miljöstöd och stöd för ekologisk odling urholkas och personalen slits ut. Sverige riskerar höga EU-böter.
Min fråga till jordbruksministern blir därför:
Kommer jordbruksministern att föreslå en omfördelning av anslag så att de akuta problemen i länsstyrelsernas miljöstödshantering kan lösas?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:709 besvarad av
den 20 februari
Svar på fråga 2001/02:709 om miljöstöd
Jordbruksminister Margareta Winberg
Lena Ek har frågat mig om jag kommer att föreslå en omfördelning av anslag så att de akuta problemen i länsstyrelsernas miljöstödshantering kan lösas.
Den 6 februari besvarade jag en fråga av Mikael Oscarsson som rörde länsstyrelsernas hantering av EU:s jordbruksstöd. Den 12 februari i år besvarade jag två interpellationer av Rigmor Stenmark och Carl G Nilsson som också tog upp denna fråga. I dessa svar har jag redogjort för hur utbetalningarna förlöpt och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att effektivisera hanteringen av EU-stöden.
Som jag sagt i mina tidigare svar är jag medveten om att många länsstyrelser har haft ett arbetsamt år bakom sig. Det har bl.a. varit inkörningsproblem i det nya IT-system som länsstyrelserna använder för att administrera stöden. Antalet felaktiga ansökningar har också varit ovanligt stort. Länsstyrelserna har dessutom haft ett stort antal återkrav av stöd att hantera. Mycket av detta kommer dock att vara löst, eller åtminstone betydligt mindre resurskrävande, till detta år. När det gäller IT-systemet har det satsats en hel del resurser för att komma tillrätta med problemen och dessa bör nu vara lösta. Det stora antalet felaktiga ansökningar som länsstyrelsen hanterade förra året hänger till stor del samman med att det var första året i det nya miljöersättningsprogrammet. Det innebar att många brukare var osäkra på hur ansökan skulle fyllas i. Dessa problem kommer att vara mindre omfattande detta år.
Vidare har länsstyrelserna lagt ner mycket arbete på att hinna med ett stort antal återkrav innan årsskiftet. Det extraanslag som Lena Ek nämner var bl.a. avsett för detta ändamål. En del av dessa återkrav kunde inte slutföras förra året, men mer än två tredjedelar är nu avklarade. Det är för övrigt de försenade återkraven som gör att Sverige riskerar sanktioner från EU, inte försenade utbetalningar. Vi har till skillnad från de flesta andra EU-länder inte något år råkat ut för sanktioner från EU på grund av försenade utbetalningar.
Tidplanen för när olika ersättningar från EU ska vara utbetalda skiljer sig åt beroende på vilken typ av ersättning det gäller. För arealstöd ska 96 % vara utbetalt innan den 31 januari. Sverige hade betalat ut ca 98,5 % redan vid det första tillfället den 27 december.
När det gäller miljöersättningar är reglerna inte lika stränga. I princip avgör vi själva vid vilka tidpunkter under aktuellt budgetår som utbetalning ska ske. Dessa stöd är också av förklarliga skäl mer komplicerade att handlägga än exempelvis arealstöd eftersom de berättigar brukaren till ersättning för en rad olika miljöinsatser som är betydligt mer resurskrävande att kontrollera. Jag kan i samband med detta nämna att Jordbruksverket har gjort en översyn av det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet i syfte att se över behovet av förändringar för att fullt ut kunna utnyttja tillgängliga medel. Verkets rapport har nyligen varit ute på remiss och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Det är självfallet viktigt att komma tillrätta med de problem som varit kring hanteringen av EU-stöden. Administrationen bör effektiviseras ytterligare och handläggningstiderna kortas. Mot bakgrund av de problem som varit gav regeringen i december 2001 länsstyrelserna i uppdrag att ytterligare effektivisera samordningen av jordbruksadministrationen. Uppdraget går ut på att sju samordningsansvariga länsstyrelser, spridda över landet, ska ansvara för effektiviseringen av administrationen inom respektive region. Denna samordning kommer att innefatta bl.a. information till lantbrukarna, handläggning av ansökningar, fältkontrollverksamhet m.m. Detta är ett arbete som på sikt kommer att innebära vinster på många sätt, både för länsstyrelserna och för brukarna. Samtidigt inrättas ett råd vid Jordbruksverket för frågor om samverkan, övergripande planering och styrning när det gäller hanteringen av EU-stöd. Rådet kommer att bestå av representanter från Jordbruksverket och de samordningsansvariga länsstyrelserna.
För att svara på Lena Eks fråga om att omfördela resurser till administration kan jag säga att det är något som regeringen för närvarande ser över.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.