miljökostnaden för den svarta skatteväxlingen
Skriftlig fråga 1999/2000:201 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-12
- Anmäld
- 1999-11-16
- Besvarad
- 1999-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:201
av Ola Karlsson (m) till miljöminister Kjell Larsson om miljökostnaden för den svarta skatteväxlingenJobb som flyttas ut ur Sverige växlas mot smutsig kolkraft som kommer in i Sverige. Det blir resultatet av den svarta skatteväxlingen som regeringen vill driva igenom tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet. Det är den s.k. produktionsskatten på kärnkraften som ska höjas till 2,7 öre per kilowattimme. Resultatet blir rationaliseringar och att jobb försvinner vid de svenska kraftverken. Resultatet blir också dyrare el för många industrier som behöver mycket el. Det leder i sin tur till att företag flyttar produktion utomlands eller rationaliserar ytterligare i Sverige. I båda fallen tappar Sverige jobb och arbetsplatser. El som produceras vid skitiga danska och tyska kolkraftverk blir intressantare att importera eftersom den är billigare än el från renade svenska kraftverk. Kolkraft ger ökade utsläpp av koldioxid och svavel som sakta regnar ned över Västsverige med försurning och ökad växthuseffekt som följd.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att kompensera miljöskadorna till följd av ökad koleldning?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:201 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:201 om miljökostnaden för den svarta skatteväxlingen
Miljöminister Kjell Larsson
Ola Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kompensera miljöskadorna till följd av ökad koleldning. Bakgrunden till frågan är en överenskommelse mellan s, v och mp om att höja den s.k. produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el från 2,2 öre/kWh till 2,7 öre/kWh.
En viktig utgångspunkt för att besvara frågan är den energipolitiska överenskommelsen (prop. 1996/97:84). Där anges bl.a. att en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning ska eftersträvas med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.
I den energipolitiska överenskommelsen aviserades en översyn av energibeskattningen och i Skatteväxlingskommitténs betänkande (SOU 1997:11) presenterades ett antal övergripande principer och rekommendationer för ett nytt energiskattesystem. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över energibeskattningen.
En av regeringens viktigaste uppgifter för att klara de övergripande miljöpolitiska målen är att utveckla ett energiskattesystem som bidrar till en hållbar utveckling. Viktiga förändringar för att nå de av riksdagen antagna nationella miljökvalitetsmålen är att minska användningen av fossila bränslen, reducera dieselanvändningen i tätort samt att behålla styrningen av kärnkraftselen.
I vårpropositionen aviserades att en fortsatt miljörelatering av skattesystemet är en viktig uppgift i partiöverläggningarna om skatter och i budgetpropositionen föreslogs höjningar av skatt på bl.a. dieselolja, kärnkraftsel och elkonsumtion.
Skatten på kärnkraftsproducerad el höjs för att styra bort från kärnkraften och utveckla ett energisystem som bidrar till hållbar utveckling.
På en avreglerad elmarknad, framför allt runt Östersjön, kan risken komma att öka att el importeras från producenter som driver anläggningar för energiproduktion som inte är miljömässigt acceptabla. Den ökade handeln med el över gränserna, motiverar att likvärdiga miljökrav etableras kring Östersjön för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor och motverka miljöskadliga produktionsalternativ.
I detta sammanhang bör Sverige verka för att de krav som ställs på svenska elproducenter också ställs på övriga elproducenter runt Östersjön. Vi klarar inte våra internationella åtaganden för luftföroreningar genom att minska kraven på oss själva eller vår omgivning. Tvärtom är det avgörande att samarbeta över gränserna för att tillsammans utveckla hållbara energisystem som bidrar till att kritiska belastningar för försurning, bildning av marknära ozon samt klimatförändringar underskrids.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.