miljöinspektörernas uppgifter

Skriftlig fråga 2003/04:21 av Andersson, Magdalena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-09-23
Anmäld
2003-09-23
Besvarad
2003-10-01
Svar anmält
2003-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 september

Fråga 2003/04:21

av Magdalena Andersson (m) till miljöminister Lena Sommestad om miljöinspektörernas uppgifter

I miljöbalken framgår det att miljösanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Detta, i kombination med lagstiftningens text om anmälningsplikt för tjänstemän och "strikt ansvar", innebär att många miljöinspektörer uppfattar det så att de har en oavvislig plikt att så fort man noterat någonting som strider mot miljöbalken har en tvingande skyldighet att göra en anmälan.

Efter att flera företag i en kommun blivit ålagda miljösanktionsavgifter har andra företag i samma kommun blivit uppmärksammade på problemen. De har naturliga önskemål om att få hjälp, så man själv inte bryter mot några föreskrifter. Nu törs man inte kontakta miljökontoret och dess tjänstemän, eftersom denna tvingande skyldighet skulle träda i kraft då.

Vad avser miljöministern att vidta för åtgärder så att miljökontorens tjänstemän kan besöka och ge råd och hjälp till kommunens företag utan att samtidigt vara skyldiga att anmäla dem?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:21 besvarad av

den 1 oktober

Svar på fråga 2003/04:21 om miljöinspektörernas uppgifter

Miljöminister Lena Sommestad

Magdalena Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att miljökontorets tjänstemän kan besöka och ge råd och hjälp till företag utan att samtidigt vara skyldiga att anmäla dem.

Det är viktigt att inledningsvis framhålla att det givetvis är mycket viktigt med ett gott samarbete mellan tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare och det är min uppfattning att detta gynnar alla inblandade. Tillsynsmyndigheten ska genom rådgivning, information och liknande verksamhet skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses.

En viktig del av arbetet med att säkerställa att miljöbalkens bestämmelser följs ska dock utföras av verksamhetsutövarna själva. Bestämmelser om egenkontroll gäller alla som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder inom hela miljöbalkens tillämpningsområde.

Enligt tillsynsbestämmelserna i miljöbalken ska tillsynsmyndigheterna även kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt de föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. En av tillsynsmyndigheternas arbetsuppgifter är att besluta om miljösanktionsavgift. Detta ska skiljas från skyldigheten att anmäla överträdelse till polis- eller åklagarmyndighet om det finns misstanke om brott, den så kallade anmälningsplikten. Anmälningsplikten är obligatorisk eftersom det inte är en uppgift för tillsynsmyndigheterna att avgöra straffrättsliga frågor. För att besluta om miljösanktionsavgift räcker det att man kan konstatera att en tillämplig miljöregel har överträtts. Man behöver inte visa att det bakom överträdelsen har begåtts någon straffbar gärning. Syftet med miljösanktionsavgifter är att öka den allmänna noggrannheten vid bedrivandet av näringsverksamhet. Miljösanktionsavgift ska dock inte tas ut om det är uppenbart oskäligt.

Tillsynsmyndigheten har således både en kontrollerande och en rådgivande funktion och om företagen inte själva kontaktar tillsynsmyndigheten så kvarstår ändå tillsynsmyndighetens skyldighet att genom övervakning och kontroll ingripa på andra sätt. De av regering och riksdag fastställda uppgifterna för landets tillsynsmyndigheter har utformats för att åstadkomma en lämplig avvägning mellan kontroll och rådgivning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.