miljöfarliga kemikalier

Skriftlig fråga 1999/2000:759 av Söderdahl, Willy (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-28
Anmäld
2000-04-04
Besvarad
2000-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 mars

Fråga 1999/2000:759

av Willy Söderdahl (v) till miljöminister Kjell Larsson om miljöfarliga kemikalier

I dag finns det ca 2 500 ämnen på den gemensamma EU-lista som bedömer ämnens risker ur miljö- och hälsosynpunkt. De finns dock ett antal ämnen som inte med på denna EU-lista.

Ett av de ämnen som är farligt, men som inte finns med på listan är triclosan. Enligt Läkemedelsverket är triclosan inte farligt för människor i de koncentrationer det förekommer i olika produkter, däremot finns det farhågor om att bakteriedödande ämnen som t.ex. triclosan kan skapa bakterier som är motståndskraftiga mot vanlig antibiotika. Triclosan är också mycket giftigt för vissa fiskarter och alger.

I Sverige lär "två ton" av ämnet årligen användas i tandkräm och då uppstår såväl faran för skapandet av motståndskraftiga bakterier som utsläpp i vatten. Detta gäller bara för tandkräm. Numera finns det även antibakteriella ämnen i t.ex. diskmedel.

Avser miljöministern att vidta några ytterligare åtgärder för kontroll och märkning av kemikalier som är antibakteriella?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:759 besvarad av

den 5 april

Svar på fråga 1999/2000:759 om miljöfarliga kemikalier

Miljöminister Kjell Larsson

Willy Söderdahl har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för kontroll och märkning av kemikalier som är antibakteriella.

Enligt produktvalsprincipen i miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska alla, som använder eller säljer en kemisk produkt eller en vara som innehåller eller är behandlad med en kemisk produkt, byta ut den till ett mindre farligt alternativ när detta är möjligt. Det är därför alltid företagens ansvar att vidta de försiktighetsmått som behövs för att förhindra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, dvs. att välja en produkt eller ett ämne som inte ger upphov till sådana effekter.

Det sker just nu en intensiv marknadsföring av rengöringsprodukter och andra varor som innehåller bakteriedödande ämnen. Varorna, allt från diskdukar och skärbrädor till strumpor och cykelbyxor, marknadsförs med argument som "motverkar dålig lukt" och "hygieniskt". Nyttan med dessa antibakteriella medel är dock tveksam och riskerna är inte tillräckligt utredda. Onödigt bruk av sådana ämnen kan ge upphov till motståndskraftiga bakteriestammar som, om de är sjukdomsframkallande, kan vara svåra att få bukt med. Trenden med den ökande användningen av antibakteriella ämnen anser jag vara oroväckande.

Med anledning av den ökade marknadsföringen och försäljningen har Kemikalieinspektionen @ i samarbete med Konsumentverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet @ påbörjat en granskning av användningen av denna typ av bakteriedödande och bakteriehämmande ämnen. I ett pressmeddelande från dessa myndigheter den 16 mars 2000 uppmanar de konsumenter att avstå från produkter med tillsats av antibakteriella medel, om inte medicinska skäl finns.

För att underlätta för inköpare och konsumenter att tillämpa produktvalsprincipen behövs väl utformad information om varors innehåll av farliga kemikalier. Den pågående Kemikalieutredningen har bl.a. i uppgift att studera behovet av ytterligare styrmedel såsom märkning och miljövarudeklarationer av varor. Kemikalieutredningens arbete ska redovisas för regeringen senast den 1 juni i år.

Genom ändringar i den svenska lagstiftningen till följd av EU:s biociddirektiv kommer fr.o.m. nästa månad den svenska förprövningen av biocider att utökas med bl.a. desinfektionsmedel och konserveringsmedel. Inom EU finns för närvarande ett program för genomgång och bedömning av alla växtskyddsmedel som i dag är nationellt godkända. Ett motsvarande program kommer att inrättas för de biocider som i dag används. Ämnen som används för bakteriedödande eller bakteriehämmande verkan, t.ex. triclosan, måste därefter vara godkända för att få användas.

Sammanfattningsvis vill jag säga att Kemikalieinspektionens granskning samt Kemikalieutredningens arbete får visa om det finns skäl att vidta ytterligare åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.