miljöbalken som styrinstrument
Skriftlig fråga 2002/03:339 av Löfgren, Ulla (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-12-18
- Anmäld
- 2002-12-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-01-07
- Svar anmält
- 2003-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:339
av Ulla Löfgren (m) till miljöminister Lena Sommestad om miljöbalken som styrinstrumentMiljödomstolen i Växjö har ålagt en kycklinguppfödare i Blekinge att gå över från olja till fast bränsle som värmekälla i samband med att han ansökt om att investera i en utökad uppfödning. Detta enligt tidningen ATL, den 13 december i år.
Domstolen konstaterar att det helt klart inte är företagarens ensak att avgöra vilken energikälla han ska välja.
Jag anser att miljöbalken har allt för långtgående konsekvenser om den vid förändring eller utökning av pågående verksamhet ska kunna ställa krav på byte av energikälla som ett villkor för tillstånd. Frågan kommer, enligt domstolen, regelmässigt upp i samband med tillståndsprövningar och gäller såväl stora som små anläggningar.
Jag anser det orimligt att företagaren, som kanske har en relativt ny och icke avskriven värmeanläggning, ska kunna avkrävas ytterligare investeringar för att få utöka verksamheten. Resultatet kan, inte sällan, bli att investeringen skjuts upp eller inte alls blir av. Detta är till men för landets tillväxt.
Vad avser miljöministern att vidta för åtgärder för att inte miljöbalken ska bli ett hinder för företagare som vill utöka sin verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:339 besvarad av
den 7 januari
Svar på fråga 2002/03:339 om miljöbalken som styrinstrument
Miljöminister Lena Sommestad
Ulla Löfgren har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte miljöbalken ska bli ett hinder för företagare som vill utöka sin verksamhet. Som bakgrund till frågan uppger Ulla Löfgren att en kycklinguppfödare i Blekinge som önskat utöka sin verksamhet har blivit ålagd att övergå från olja till fast bränsle som värmekälla och därmed har avkrävts ytterligare investeringar för att få tillstånd till denna utökning.
Som Ulla Löfgren vet kan jag inte kommentera ett enskilt fall. I allmänhet kan dock följande sägas. Vid tillståndsprövning och omprövning av miljöfarliga verksamheter ska, förutom de särskilda reglerna för en verksamhetstyp, även de allmänna hänsynsreglerna beaktas. Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska därför bland annat hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning och i första hand använda förnybara energikällor. Detta krav gäller dock i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla det. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.
Jag vill göra klart att en miljöbalksprövning av nya eller ändrade miljöfarliga verksamheter är nödvändig. Inte bara för att leva upp till våra åtaganden internationellt och inom EU, utan också för att vi ska kunna förvissa oss om att vi upprätthåller skyddet för människors hälsa och miljön. Vid prövningen ska prövningsmyndigheten se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs.
Jag förstår att ökade kostnader för nyinvesteringar kan skjuta upp beslut om att utöka en verksamhet. Miljöbalkskommittén har bland annat till uppdrag att utreda prövningspliktens omfattning liksom frågor av processuell och administrativ art som faller inom ramen för miljödomstolarnas tillämpning, och vid behov belysa och lägga fram förslag i dessa och andra tillståndsfrågor. Kommittén kommer sannolikt att föreslå ändringar i regelverket.
Jag kommer att verka för att miljöprövningen effektiviseras utan att hälso- och miljöskyddskraven åsidosätts.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.