Migrationsverkets rättstillämpning

Skriftlig fråga 2017/18:698 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-01
Överlämnad
2018-02-01
Anmäld
2018-02-02
Svarsdatum
2018-02-14
Sista svarsdatum
2018-02-14
Besvarad
2018-02-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

I slutet av förra året beslutade Migrationsöverdomstolen i två fall rörande arbetskraftsinvandring. Domstolen konstaterade att mindre fel som begåtts och rättats till i en samlad bedömning under den tid arbetstagaren befunnit sig i Sverige inte skulle hindra denne från att få förnyat och förlängt uppehålls- och arbetstillstånd. Dessa domar är prejudicerande.

I ett uppmärksammat fall hade exempelvis arbetsgivaren glömt att höja arbetstagarens lön, vilket innebar att denne riskerade utvisning efter att ha bott, arbetat och betalat skatt i Sverige under sju år. Bara under år 2017 utvisades 3 000 arbetskraftsinvandrare från Sverige, varav de flesta på grund av slarv från arbetsgivarens sida. Därmed har vårt land även förlorat välbehövlig kompetens.

Med prejudikat från Migrationsöverdomstolen är det rimligt att Migrationsverket följer besluten om uppehålls- och arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare så att liknande fall och fel kan undvikas i framtiden. Dock har Migrationsverket enligt uppgift ännu inte följt Migrationsöverdomstolens domar.

I januari meddelade Migrationsverket i ett pressmeddelande att man ”arbetar med att analysera domarna”. Det är anmärkningsvärt och allvarligt att en statlig myndighet som Migrationsverket inte omgående följer domstolsbeslut, i synnerhet när de myndighetsbeslut de fattar får en mycket stor effekt på såväl enskilda människor som på företag och samhälle.

Därför vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av Migrationsverkets agerande och tillämpning av praxis utifrån Migrationsöverdomstolens beslut?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:698 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)



Ju2018/00817/POL

Justitiedepartementet

Migrationsministern och biträdande justitieministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:698 av Lars Hjälmered (M)
Migrationsverkets rättstillämpning –

Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Migrationsverkets agerande och tillämpning av praxis utifrån Migrationsöverdomstolens beslut.

De svenska reglerna för arbetskraftsinvandring infördes av den förra borgerliga regeringen. Av förarbeten framgår att systemet inte får underlätta för oseriösa arbetsgivare att hitta arbetskraft genom att erbjuda villkor som är sämre än dem som gäller för arbetstagare som redan är bosatta i Sverige. För att ett arbetstillstånd ska beviljas krävs därför att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor är i nivå med svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

De senaste åren har arbetskraftsinvandrare ibland tvingats lämna landet på grund av att deras arbetsgivare begått mindre misstag kopplade till villkoren för arbetstillstånd. Hjälmered hävdar att det bara under år 2017 utvisades 3 000 arbetskraftsinvandrare från Sverige, varav ”de flesta på grund av slarv från arbetsgivarens sida”. Det är dock inte möjligt att baserat på Migrationsverkets beslut avgöra huruvida ett avslag beror på slarv eller medvetet fusk.

Det finns emellertid en bred samsyn kring att regelverket för arbetskraftsinvandring behöver förändras och regeringen har tagit flera initiativ för att komma tillrätta med den här situationen. I december 2017 trädde nya regler i kraft som innebär att Migrationsverket kan avstå från att återkalla ett uppehållstillstånd om arbetsgivaren har avhjälpt bristen utan att Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd. Regeringen har också gett en utredare i uppgift att lämna förslag som gör det möjligt för arbetsgivare att rätta till mindre misstag efter det att Migrationsverket har påtalat att det finns brister i villkoren. De vägledande domar från Migrationsöverdomstolen som Hjälmered hänvisar till ligger i linje med vad regeringen vill åstadkomma. Enligt ett uttalande från Migrationsverket från den 27 december 2017 kommer domarna ha betydelse för myndighetens handläggning.

Utredarens uppdrag berör dock fler situationer än de aktuella domarna, till exempel när det rör sig om en tidigare arbetsgivare som inte har levt upp till de krav som ställs.

Utredaren har lämnat förslag på författningsändringar som nu är ute på remiss. Det är regeringens avsikt att snarast möjligt återkomma med ett förslag, med utgångspunkt i utredarens arbete och remissutfallet. Varken enskilda arbetstagare, eller arbetsgivare, ska drabbas orimligt hårt om arbetsgivaren har begått ett mindre misstag.

Stockholm den 14 februari 2018

Heléne Fritzon

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.