Migrationsverkets försenade utbetalningar till kommunerna
Skriftlig fråga 2015/16:749 av Gunilla Nordgren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-04
- Överlämnad
- 2016-02-05
- Anmäld
- 2016-02-09
- Svarsdatum
- 2016-02-17
- Sista svarsdatum
- 2016-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Många kommuner har i dagsläget stora fordringar på Migrationsverket för kostnader för mottagande av asylsökande. Detta gäller främst kostnaderna för de personer som det inte finns avtal för. När avtal finns utgår ersättning löpande kvartalsvis.
Många kommuner har skrivit avtal för ett utökat antal personer, men man är ändå inte i fatt med rätt avtalat antal, vilket innebär att man tar emot fler än avtalat och då får eftersöka alla kostnader.
Ett antal kommuner i Skåne har sammanställt de fordringar man har på Migrationsverket, och summan uppgår till mycket stora belopp.
Jag har förståelse för att Migrationsverket har en pressad situation, men det har ju faktiskt även kommunerna. I dagsläget har dessutom Migrationsverket gjort en paus i avtalsskrivandet på flera håll eftersom en ny fördelningsmodell med nya fördelningstal ska tas fram och gälla från den 1 april.
Dessa uteblivna utbetalningar tär på kommunernas likviditet och kan resultera i att kommuner kan tvingas ta lån, vilket medför räntekostnader.
Jag vill därför fråga justitie- och migrationsministern:
Vad avser ministern att göra för att komma till rätta med problemet med att kommuner ligger ute med betydande kostnader som de ännu inte fått ersättning för?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:749 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/01070/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:749 av Gunilla Nordgren (M) Migrationsverkets försenade utbetalningar till kommunerna
Gunilla Nordgren har frågat mig vad jag avser göra för att komma till rätta med problemet med att kommuner ligger ute med betydande kostnader som de ännu inte fått ersättning för.
Under 2015 valde många ensamkommande barn att söka asyl i Sverige. Den senaste prognosen från Migrationsverket visar att antalet kan komma att bli fortsatt högt under 2016 och 2017, om dock lägre än 2015.
Kommunernas ansvar när det gäller mottagandet av ensamkommande barn och unga har varit och är fortsatt stort. Detta är extra påtagligt inom socialtjänsten.
Staten ersätter kommunerna för kostnaderna för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Det nuvarande ersättningssystemet är inte anpassat för situationer vid ett högt antal asylsökande ensamkommande barn och unga. Detta är något regeringen är väl medveten om. Regeringen har därför tydliggjort i Migrationsverkets regleringsbrev för 2016 att myndigheten ska vidta åtgärder för att ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting ska ske i närmare anslutning till inkommen begäran om ersättning. Dessutom har regeringen betalat ut 8,33 miljarder som engångsbelopp till Sveriges kommuner för att hantera den rådande flyktingsituationen och för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå under 2016.
I budgetpropositionen 2016 aviserade regeringen att det finns behov av att göra en översyn av den statliga ersättningen för kommunernas boendekostnader vid mottagandet av ensamkommande barn.
Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med syfte att förenkla regelverket, minska den administrativa bördan för kommunerna samt minska problemet med att vissa kommuner får vänta länge på ersättning. Regeringen avser att i närtid återkomma i denna fråga.
Stockholm den 16 februari 2016
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.