mediepedagogik
Skriftlig fråga 2003/04:509 av Fridolin, Gustav (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-12-22
- Besvarad
- 2004-01-05
- Svar anmält
- 2004-01-20
- Anmäld
- 2004-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 december
Fråga 2003/04:509
av Gustav Fridolin (mp) till utbildningsminister Thomas Östros om mediepedagogikMassmediet föddes med tryckkonsten och alltsedan dess har denna kommunikationsform, genom historien, givit otaliga exempel på sin överlägsenhet när det gäller att upplysa, informera, väcka opinion och stimulera till samtal som utvecklat vårt samhälle mot demokrati och frihet.
Mot bakgrund av detta kan vi i dag dessvärre konstatera en tilltagande folklig misstro mot massmediernas sätt att beskriva verkligheten (se bland annat Medieakademins nyligen publicerade Förtroendebarometer 2003). Vi kan vara alltmer överens om att medierna är en av samhällets huvudsakliga maktfaktorer, både när det gäller kunskapsinhämtning och opinionsbildning. Det demokratiska samtalet, kunskaper och föreställningar om varandra och vår omvärld, allt det som skapar mening och sammanhang i våra liv, formuleras och omformuleras i allt högre grad av medierna. När det mesta av vårt meningsskapande riskerar att reduceras till dramatiserade rubriker och polariserade budskap behöver vi motkrafter (se Mäktiga medier, mager demokrati av Jesper Bengtsson). I detta sammanhang skulle en genomtänkt mediepedagogisk undervisning i grundskolan kunna vara en sådan demokratisk motkraft.
Därför vill jag fråga utbildningsministern vad han avser att göra för att öka mediekunskaperna bland barn och ungdomar.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:509 besvarad av
den 5 januari
Svar på fråga 2003/04:509 om mediepedagogik
Utbildningsminister Thomas Östros
Gustav Fridolin har frågat mig vad jag avser att göra för att öka mediekunskaperna bland barn och ungdomar.
Jag håller med frågeställaren om att medierna får en allt viktigare roll när det gäller kunskapsinhämtning och opinionsbildning. Skolan har därför en viktig uppgift när det gäller att utveckla elevernas förmåga att utnyttja olika möjligheter att hämta information, tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap som uttrycks i medierna.
Frågor som rör medierna har en viktig plats i skolans styrdokument för grund- och gymnasieskolan. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, anges att varje elev efter genomgången grundskola ska ha kunskaper om medier och deras roll. I Lpo 94 sägs också att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att bland annat kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, uttrycks att eleven ska ha förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.
Mediefrågorna är också centrala i kursplanerna för såväl grundskolan som gymnasieskolan. I ämnen som svenska, samhällskunskap och bild finns beskrivet hur ämnena ska bidra till att förverkliga läroplanens mål om mediekunskap. I kursplanen för samhällsorienterande ämnen i grundskolan framhålls att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleven förstår centrala begrepp, vilka möjliggör för eleven att på ett självständigt sätt söka, bilda och använda kunskap om samhällsfrågor. Vidare framgår där att eleven ska utveckla sin förmåga att använda olika informationskällor och ha ett kritiskt förhållningssätt till dessa. Vid utgången av nionde klass ska eleverna ur ett samhällsperspektiv kunna söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser. Ett annat exempel kan hämtas från kursplanen i svenska för gymnasieskolan där skolan ska sträva efter att eleven fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat samhälle.
Staten stöder på flera olika sätt skolornas arbete med mediefrågor. Som exempel kan nämnas att Myndigheten för skolutveckling har i uppdrag att stödja skolbibliotek som en pedagogisk resurs. Detta sker bland annat genom projekten Språkrum och Kolla källan, som avser att utveckla skolbiblioteken så att de blir en viktig resurs för skolans läs- och skrivarbete liksom för utvecklingen av elevernas informationskompetens.
Rådet mot skadliga våldsskildringar (dir. 1990:40) arbetar aktivt för att stödja skolan. Rådets huvudsakliga uppgift är att vara expert på medieutvecklingen och dess konsekvenser för barn och unga. Rådet ska även genom samarbete med skola, föreningsliv och opinionsgrupper skydda och stärka barn och unga i det nya medielandskapet. Med utgångspunkt i det så kallade videovåldet omfattar rådets frågor i dag också fakta och forskning om våld i TV och i nya medier såsom datorspel och Internet.
En annan viktig insats som kommer att ge stöd till skolan är det projekt som regeringen har startat i november 2003 om unga flickors självbild. Projektet ska pågå under hela 2004. Syftet med projektet är bland annat att få igång en diskussion och ett engagemang bland unga flickor och pojkar för att bli medvetna om marknadskrafterna och hur de påverkar ungas bild av sig själva och varandra.
Skolans uppgift är redan i dag att ge eleverna en god grund att använda olika medier för att söka information och upplevelser men även för att kritiskt granska och värdera olika medier för att sedan själva kunna bilda sig en egen uppfattning i viktiga frågor. I vilken grad medierna har människors förtroende är snarare en fråga för medierna än för skolan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.