medel till kunskapslyftet
Skriftlig fråga 1997/98:1084 av Kaaling, Björn (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-09-11
- Anmäld
- 1998-09-14
- Besvarad
- 1998-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 september
Mot bakgrund av den framgång som kunskapslyftet nu har nått visar det sig att de pengar som avdelats till det särskilda utbildningsbidraget inte tycks räcka till. Det förefaller inte heller som om medlen som avsats för särskilt vuxenstudiestöd räcker. Det finns kommuner som slussar in fler elever till kunskapslyftet än vad det från början har funnits medel till. Det finns rapporter om att många komvuxelever tvingas lämna kurser man antagits till därför att man inte erhåller det stöd man räknat med i samband med att man tackat ja till utbildningen. Det är eleverna som får sitta emellan kommunernas ambitioner och CSN:s möjligheter att ge stöd.
Vilka åtgärder avser skolministern att vidta för att komma till rätta med problemen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1084 besvarad av , ()
- Utbildningsminister Carl Tham
den 24 september
Björn Kaaling har frågat skolministern om vilka åtgärder som regeringen planerar att vidta för att komma till rätta med de problem som har uppstått med det särskilda utbildningsbidraget (UBS). Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Björn Kaaling har uppmärksammat att det under hösten förekommit att elever som erbjudits en plats i kunskapslyftet inte kunnat erhålla det särskilda utbildningsbidraget på grund av att medlen för bidraget, enligt Kaaling, är slut.
Kunskapslyftet är den största satsningen på vuxenutbildning i Sveriges historia. Under våren 1998 studerade ca 233 000 personer på grundläggande eller gymnasial nivå inom vuxenutbildningen. Av dessa hade ca 80 000 personer, eller ca 35 %, det särskilda utbildningsbidraget. Övriga studerande finansierade sina studier på annat sätt, t.ex. med särskilt vuxenstudiestöd (svuxa), särskilt vuxenstudiestöd (svux) eller studiemedel.
Samtliga vuxenstudiestöd, även det särskilda utbildningsbidraget, är s.k. ramade anslag, dvs. riksdagen har anvisat en bestämd summa pengar för studiestödet. Om det finns fler behöriga sökande än vad medlen räcker till måste CSN göra ett urval bland de sökande enligt fastställda kriterier. Utgångspunkten för reguljär utbildning är att det är den sökande själv som väljer vilken utbildning han eller hon vill söka till och även själv ansöker till CSN om studiestöd. UBS är därmed inte jämförbart med utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen där bidraget till den enskilde är kopplat till en anvisad utbildningsplats.
CSN har hittills kunnat bevilja praktiskt taget alla arbetslösa behöriga sökande UBS inom de ekonomiska ramar regering och riksdag anvisat. För augusti och september 1998 uppstod emellertid en situation där medlen för UBS tog slut så att inte alla ansökningar kunde behandlas. Regeringen beslutade då om omdisponeringar inom ramen för vuxenstudiestöden vilket gjort det möjligt för CSN att också behandla dessa ansökningar. För att så långt som möjligt ge alla behöriga arbetslösa som har en utbildningsplats möjlighet till UBS har CSN också använt det anslagssparande man har rätt att utnyttja.
Denna omfördelning är en extra insats som görs denna höst och som alltså innebär att de flesta arbetslösa och behöriga sökande kommer att kunna få UBS trots att anslaget är begränsat. Allt tyder dock på att sökandetrycket på kunskapslyftet och UBS kommer att fortsätta öka. Därmed kan det bli nödvändigt att för 1999 göra ett urval bland de sökande. I dessa fall har regeringen fastställt att den som har lägst utbildningsnivå och störst behov prioriteras i första hand.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.