Medel till grundskolan
Skriftlig fråga 2012/13:476 av Svantorp, Gunilla (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-04-29
- Anmäld
- 2013-04-29
- Besvarad
- 2013-05-08
- Svar anmält
- 2013-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 april
Fråga
2012/13:476 Medel till grundskolan
av Gunilla Svantorp (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Mindre än 3 procent av regeringens mycket stora budgetutrymme går till grundskolan. Det är en anmärkningsvärt låg andel, med tanke på det mycket allvarliga läge som den svenska skolan befinner sig i.
Ny statistik från Skolverket visar att andelen elever som klarar grundskolan och som blir behöriga till ett nationellt program på gymnasiet sjunker. Det är sjätte året i rad som skolresultaten i Sverige sjunker. En av åtta elever är nu inte behörig till gymnasiet.
I ett läge där arbetslösheten är hög och varslen ökar väljer regeringen bort de efterfrågestimulanser som kan hålla ekonomin i gång och skapa jobb i Sverige. I ett läge där resultaten i skolan sjunker väljer regeringen bort att göra de nödvändiga investeringarna som krävs för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Det är inte en klok politik för framtiden.
Min fråga till utbildningsminister Jan Björklund är:
Vilka skäl ligger till grund för utbildningsministerns och regeringens ställningstagande att avsätta mindre än 3 procent av regeringens stora budgetutrymme till skolan, med tanke på det allvarliga läge som skolan befinner sig i?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:476 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
den 8 maj
Svar på fråga
2012/13:476 Medel till grundskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Gunilla Svantorp har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för mitt och regeringens ställningstagande att avsätta mindre än 3 procent av regeringens stora budgetutrymme till skolan med tanke på det allvarliga läge som skolan befinner sig i.
Ansvaret för skolan delas mellan staten och huvudmännen. Riksdag och regering anger mål och riktlinjer som gäller för alla skolor. Regelverket ska garantera utbildning av hög kvalitet som är likvärdig i hela landet. Huvudmännen i sin tur ansvarar för genomförandet av skolverksamheten inom de ramar som staten anger i skollag, läroplaner och andra förordningar och de har stor frihet att avgöra hur skolan ska organiseras för att de nationella målen ska uppnås. Det är inte staten utan kommunen som ansvarar för att skolorna får de resurser som behövs för en likvärdig skola. Kostnaden för grundskolan uppgick 2011 till drygt 80 miljarder kronor vilket var ca 2,3 procent av bnp.
Jag vill dock påpeka att regeringen satsar nästan 4 miljarder kronor mer på förskola, grundskola och gymnasieskola 2013 jämfört med 2006. Det beror på att regeringen har genomfört flera stora skolreformer i syfte att förbättra resultaten i skolan. Exempelvis har uppföljningen av elevernas kunskaper stärkts. Därmed har förutsättningarna förbättrats för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Nationella prov har införts i årskurs 3 i svenska och matematik och betyg har införts från årskurs 6 i grundskolan. Därutöver har regeringen bland annat infört fler nationella prov i årskurs 6 och 9 i grundskolan, nya läroplaner med tydliga kursplaner för den obligatoriska skolan samt en ny betygsskala med fler betygssteg. För att höja resultaten i matematik genomförs nu det så kallade Matematiklyftet och undervisningstiden i matematik ökas från och med hösten 2013. Vidare pågår bland annat en satsning på förstärkt elevhälsa.
Enligt regeringens mening är lärarna den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat och ett antal reformer har genomförts i syfte att höja lärarkårens kompetens och göra läraryrket mer attraktivt. Exempelvis kan flera mycket omfattande kompetensutvecklingsinsatser för lärare nämnas. Fokus har varit behörighetsgivande kurser, annan fortbildning i ämnen och ämnesdidaktik och särskilda insatser för lärare som undervisar i matematik i grund- och gymnasieskolan.
En karriärstegsreform sjösätts från och med hösten 2013 i syfte att ge möjlighet för lärare att utveckla sin professionalism samtidigt som de fortsätter att undervisa, det vill säga lärare med mer kunskaper ska komma till direkt nytta för eleverna. Det innebär att skolhuvudmännen ska sträva efter att inrätta karriärtjänsterna förstelärare och lektor för särskilt yrkesskickliga lärare. Staten avsätter upp till 880 miljoner kronor per år för ett statsbidrag till huvudmän som inrättar sådana tjänster, för att dessa lärare ska få högre lön.
Trots att det är kommunens ansvar att stå för resurser till skolan tillför alltså staten betydande resurser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.