Medborgarskapsreglerna

Skriftlig fråga 2015/16:128 av Amir Adan (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-12
Överlämnad
2015-10-12
Anmäld
2015-10-13
Svarsdatum
2015-10-21
Sista svarsdatum
2015-10-21
Besvarad
2015-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

För att bli svensk medborgare krävs som regel att du ska ha varit bosatt i Sverige i minst fem år. Det finns dock en grupp människor som måste vänta i minst åtta år för att få ansöka om att bli svenska medborgare. Det handlar om de personer som inte kan styrka sin identitet på ett godtagbart sätt på grund av saknad identitetshandling eller annan accepterad dokumentation som styrker deras härkomst. För dessa individer kan ansökan om medborgarskap ske först efter att de bott i Sverige i minst åtta år.

Att individer som inte kan styrka sin identitet får vänta i åtta år handlar om en rättssäkerhetsfråga och är i grunden en god tanke. Dock är det fel att människor straffas i de fall där de gjort allt i sin makt för att styrka sin identitet med till exempel pass från sina hemländer, men där Sverige inte godkänner vissa länders pass och id-handlingar. Detta gäller bland annat länder som Afghanistan och Somalia.

Lagen bör ses över så att alla individer ska kunna ansöka om medborgarskap efter fem år i Sverige, förutsatt att man gjort allt i sin makt för att bevisa sin identitet och att det inte finns skäl för att misstro individens utsaga. Enskilda individer ska inte straffas för situationer i sina hemländer som de inte råder över och ska inte heller straffas för att Sverige inte godkänner vissa pass eller id-handlingar från enskilda länder.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser justitie- och migrationsministern att göra medborgarskapsprocessen mer likvärdig?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:128 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2015/07664/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:128 av Amir Adan (M) Medborgarskapsreglerna

Amir Adan har frågat mig om jag avser att göra medborgarskaps-processen mer likvärdig.

Huvudregeln är att den som ansöker om svenskt medborgarskap måste kunna styrka sin identitet. Detta kan göras genom att sökanden uppvisar hemlandspass eller identitetshandling i original eller att en nära släkting intygar identiteten. För vissa länder, till exempel Afghanistan och Somalia, ställs särskilda krav på identitetshandlingarna i syfte att säkerställa att dokumenten är tillförlitliga och att de möter säkerhetskrav.

Det finns även en särskild bestämmelse i medborgarskapslagen som innebär att den som inte kan styrka sin identitet får naturaliseras om han eller hon sedan minst åtta år har hemvist här i landet och gör det sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Denna möjlighet till dispens från kravet på styrkt identitet ska i första hand tillämpas för personer som saknar egen möjlighet att styrka sin identitet, t.ex. på grund av att deras ursprungsländers statsförvaltning upphört att fungera eller för att förhållandena i hemlandet gör det omöjligt att få fram dokument.

Precis som Amir Adan tar upp är detta en rättsäkerhetsfråga och det finns flera anledningar till att styrkt identitet är ett krav för att kunna beviljas svenskt medborgarskap. Medborgarskapet innebär långtgående rättigheter och är, till skillnad från många andra gynnande beslut, inte en absolut rättighet för den enskilde. I stället är det fråga om en exklusiv rätt för staten att inom ramen för medborgarskapslagen avgöra om en person ska beviljas medborgarskap eller inte. Ett rimligt krav är då att sökandens identitet ska vara känd. Styrkt identitet är vidare en förutsättning för att det ska kunna göras en fullgod prövning av övriga villkor för naturalisering som till exempel kravet på hederligt levnadssätt.

Av betydelse är också att det inte är möjligt att ompröva ett beslut om medborgarskap som fattats på felaktiga grunder, till exempel oriktig identitet. Hemvistkravet på minst åtta år för den som inte kan styrka sin identitet medför större möjligheter att bedöma trovärdigheten av de uppgifter sökanden lämnar och därför också bättre förutsättningar för att den uppgivna identiteten är riktig. Ett krav på hemvisttiden som är längre än fem år kan även verka avhållande för personer som vill dölja sin rätta identitet och på falska grunder utnyttja dispensförfarandet.

Jag har inte i nuläget för avsikt att ta några initiativ till förändringar av regelverket för medborgarskap.

Stockholm den 21 oktober 2015

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.