Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mässlingsvaccination

Skriftlig fråga 2003/04:209 av Björling, Ewa (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-06
Anmäld
2003-11-10
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-11-19
Svar anmält
2003-11-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 november

Fråga 2003/04:209

 av Ewa Björling (m) till socialminister Lars Engqvist om mässlingsvaccination

Vaccinationer räddar liv och det är den viktigaste anledningen till varför vi i Sverige beslutat att införa allmän MPR-vaccination vid 18 månaders ålder. Mässling som är världens mest smittsamma virussjukdom kan i sällsynta fall orsaka hjärninflammation med dödlig utgång, påssjuka, orsaka dövhet och sterilitet, och röda hund ge olika fosterskador under graviditet.

WHO har som mål att utrota mässling redan år 2010 genom allmän vaccination över hela världen. I dag har 93 av världens länder möjlighet att ge vaccin, men i u-länderna dör fortfarande nära en miljon barn varje år till följd av mässling. Redan 1982 beslutade Sverige (tillsammans med Finland) som första land i världen att alla barn skulle rekommenderas MPR-vaccin. För att nå full täckning av ett vaccin krävs att ca 95 % av befolkningen är skyddad. I Sverige är det största problemet att upprätthålla dessa vaccinationsprogram trots att mässling just nu inte är aktuellt för allmänheten. Den senaste tiden har vi dessutom sett skrämmande rapporter från Storbritannien om att en ny mässlingsepidemi hotar britterna. Full respekt ska visas för att man är orolig för olika biverkningar vid vaccinering men man måste också bedöma risken i förhållande till att avstå. Vi har alla ett stort ansvar att en seriös debatt bedrivs i medierna, tvärtemot de osakliga skriverier som förekommit, bland annat att mässlingsvaccin skulle orsaka autism, vilket flera seriösa forskarrapporter avvisar. Det som i stället behövs är ansvarstagande och korrekta upplysningar från många olika grupper.

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta i denna fråga?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:209 besvarad av

den 19 november

Svar på fråga 2003/04:209 om mässlingsvaccination

Statsrådet Morgan Johansson

Ewa Björling har frågat Lars Engqvist om vilka åtgärder som han avser att vidta beträffande mässlingsvaccination. Ansvarsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ansvarar för frågor som rör de nationella vaccinationsprogrammen. Det faller därför på mitt bord att besvara frågan.

Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) är en av de vaccinationer som inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet erbjuds alla barn inom barnhälsovård och skola. Vaccinet ges normalt vid 18 månaders och 12 års ålder. Fram tills att det kombinerade mässlings-, påssjuke- och röda hundvaccinet introducerades år 1982 var de tre sjukdomarna vanliga. Därefter sjönk andelen rapporterade fall inom loppet av några år. I dag, 20 år efter att MPR-vaccinationen infördes, är alla tre sjukdomarna ovanliga, men sjukdomsutbrott förekommer fortfarande bland ovaccinerade individer i alla åldrar.

För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att 90@95 % är immuna, antingen genom vaccination eller efter genomgången naturlig infektion. Om vi minskar eller upphör med vaccinerandet kommer sjukdomarna att återkomma i allt större omfattning. Att upprätthålla vaccinationsprogrammet fast sjukdomarna just nu inte är aktuella är därför i dag en stor utmaning.

Frågan om huruvida mässlingsviruset i MPR-vaccinet kan orsaka kronisk tarmsjukdom och autism väcktes år 1998 av en engelsk forskargrupp. Hypotesen om ett samband mellan mässlingsvirus och tarmsjukdom väckte stort vetenskapligt och medialt intresse och ledde till ett antal experimentella och epidemiologiska studier som inte kunde bekräfta den. I Storbritannien, Danmark och Finland har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av autism.

Den omfattande debatten har lett till att det skett en minskning av vaccinationstäckningen av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund i landet. Vaccinationsstatistiken för år 2002 tyder emellertid på att den nedåtgående trenden brutits och att täckningsgraden åter stiger. Föräldrar verkar dessutom välja att vaccinera barnen vid en något högre ålder. Barn, som tillhör den tidigare dåligt vaccinerade årskullen, har i många fall blivit vaccinerade vid ett senare tillfälle. Det förekommer dock ett hundratal kommuner där täckningen fallit under 90 %, vilket gör att risken för utbrott av dessa sjukdomar ökar drastiskt.

Det är nödvändigt att både sakligt och tydligt möta den oro som finns inför vaccinering. Det är viktigt att föräldrar själva kan fatta beslut om vaccinering av sina barn utifrån goda kunskaper om vaccination. Det är därför viktigt att läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler och i skolan diskuterar med föräldrarna om fördelar och nackdelar med vaccination. Föräldrar måste få reda på de risker som finns med att inte vaccinera sina barn samtidigt som man självfallet ska acceptera att vaccination är frivillig och att föräldrarna tar ställning för sina barns räkning.

Minskningen av vaccinationstäckningen har lett till en rad åtgärder såväl av de ansvariga nationella myndigheterna som av landsting och kommuner. På nationell nivå har Socialstyrelsen bland annat tagit fram en kunskapsöversikt, Vaccination av barn, som innehåller svar på vanliga frågor om säkerhet och effekter av vaccinerna i det nationella vaccinationsprogrammet. Underlaget är främst avsett för personal inom barnhälsovården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade. På liknande sätt arbetar Smittskyddsinstitutet genom sin hemsida, tidningen Smittskydd och via andra medier mycket aktivt med att sprida information om säkerhet och effekter av vaccinerna i det nationella vaccinationsprogrammet.

Sammantaget kommer det även fortsättningsvis att krävas aktiva insatser för att de nationella vaccinationsprogrammen ska kunna upprätthållas och för att föräldrar själva ska kunna fatta beslut om vaccinering av sina barn utifrån goda kunskaper om vaccination. De åtgärder som under senare år vidtagits av bland annat Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet visar emellertid att ett mycket aktivt arbete pågår för att förmedla korrekta upplysningar till hälso- och sjukvårdspersonal och föräldrar. I nuläget ser jag därför inga skäl att vidta några ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.