Massgripandena av oppositionella i Turkiet
Skriftlig fråga 2020/21:125 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-09-28
- Överlämnad
- 2020-09-29
- Anmäld
- 2020-09-30
- Sista svarsdatum
- 2020-10-07
- Svarsdatum
- 2020-10-09
- Besvarad
- 2020-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Turkiet har under partiet AKP:s och president Recep Tayyip Erdoğans långa tid vid makten haft en allt sämre demokratisk utveckling, och tillståndet för mänskliga rättigheter har kraftigt försämrats. Särskilt efter det misslyckade kuppförsöket i juli 2016 har förtrycket mot oppositionella ökat kraftigt i Turkiet.
Vänsterpartiet HDP grundades 2012 och gjorde ett succéval 2015. Efter att partiet blev en viktig oppositionell kraft på den nationella scenen i Turkiet har förtrycket mot partiet ökat kraftigt. Partiledarna sitter sedan fyra år tillbaka fängslade utan rättegång.
I fredags, den 25 september 2020, skedde så en massiv attack på vänsterpartiet HDP när 82 av deras ledande företrädare greps. Anklagelserna är uppenbart fabricerade. Syftet är att tysta kritiker till den turkiska regimen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern att fördöma de godtyckliga massarresteringarna och kalla upp Turkiets ambassadör till Utrikesdepartementet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:125 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:125 av Håkan Svenneling (V)
Massgripandena av oppositionella i Turkiet
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser fördöma de godtyckliga massarresteringarna och kalla upp Turkiets ambassadör till Utrikesdepartementet.
Regeringen ser med största allvar på utvecklingen i Turkiet. Det gäller särskilt den bristande respekten för mänskliga rättigheter, demokratin och rättsstatens principer. Det är inte acceptabelt att oppositionspolitiker frihetsberövas, avsätts och ersätts på godtyckliga grunder. Särskilt drabbat är oppositionspartiet HDP.
Vi ser allvarligt på de arresteringsorder som utfärdats mot ett stort antal personer, däribland HDP-politiker, i Turkiet. Detta har regeringen varit tydlig med. Vår ambassad står i kontakt med HDP i Turkiet för att även på det sättet diskutera utvecklingen och uttrycka solidaritet. Vi har tagit upp händelserna med Turkiets ambassad i Stockholm, och har uppmärksammat utvecklingen i dialog med EU. Fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Detta framför vi kontinuerligt till turkiska företrädare i Stockholm, Ankara och på andra ställen vi möts.
De svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet bevakar också rättegångar, exempelvis mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker, som en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Det gäller bland annat rättegångar som ägt rum mot de tidigare ledarna för HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Sverige verkar även för att andra länder ska bevaka rättegångar för att uppmärksamma dessa fall och för att se att de genomförs i enlighet med Turkiets internationella åtaganden gällande b.la rätten till en rättvis rättegång. Vi har i olika sammanhang krävt deras frigivning.
Därtill är regeringen pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i internationella fora, och driver att EU:s medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas. Sverige har i EU-sammanhang vid flera tillfällen lyft att folkvalda politiker, inklusive borgmästare från HDP, frihetsberövats och ersatts under den senaste tiden.
Stockholm den 9 oktober 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.