märkning av burägg

Skriftlig fråga 1997/98:781 av Lindvall, Gudrun (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
1988-05-22
Inlämnad
1998-05-20
Besvarad
1998-05-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:781 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksministern om märkning av burägg

Jag har tillsammans med tre andra ledamöter i Riksdagens djurskyddsforum anmält ett antal äggförpackningar, reklamblad och annonser till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknadsföring. Efter ett års beredning har KO nyligen meddelat att man talat med de packerier och producenter som var föremål för anmälan, och fått försäkran om bättring. Ändå visade det sig att den producent vars kartong gav den mest idylliserande bilden (flicka i flätor med höna i famnen och tupp på staketet) fortfarande säljer sina burägg i samma kartong. Ekot frågade en kvinna i en butik i Värnamo vilken sorts ägg hon köpte då hon valt nämnda förpackning. Svaret blev sprättägg, men det var burägg i kartongen. Konsumenten vilseförs.

KO använder inte marknadsföringslagens möjligheter att stoppa detta. För att konsumenten skall kunna göra medvetna val och därmed vid köpet påverka äggproduktionen måste märkningen av produktionssätt göras tydlig, även för buräggen.

Jag vill fråga jordbruksministern:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att märkningen av burägg skall bli tydlig så att konsumenten kan göra medvetna val?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:781 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:781 om märkning av burägg
    Jordbruksminister Annika Åhnberg

Gudrun Lindvall har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att märkningen av burägg förbättras så att konsumenterna vid köp av ägg skall kunna göra medvetna val.

Till att börja med vill jag framhålla att jag delar Gudrun Lindvalls uppfattning att det är viktigt att märkning av livsmedel sker på ett sådant sätt att konsumenterna ges korrekt och lättöverskådlig information, så att de kan göra medvetna val utifrån sina egna preferenser.

Genom det enhetliga EU-systemet med särskilda märkningskriterier begränsas möjligheterna att märka äggen med irrelevant och vilseledande information. Uppföljning och kontroll av hur äggen märks sker av Livsmedelsverket.

Vilseledande marknadsföring granskas av Konsumentverket och Konsumentombudsmannen. KO har använt marknadsföringslagen för att få till stånd förbättringar när det gäller marknadsföring av ägg, och har med berörda företag kommit överens om att de aktuella kartongerna skall dras tillbaka. De kartonger som ännu finns kvar i vissa butiker härrör från de kvarvarande lagren av gamla kartonger, men kommer nu undan för undan att ersättas av de nya kartongerna.

Märkning av burägg hänger naturligtvis samman med frågor kring djurskydd och djurhälsa. Jag behöver inte påminna om att Sverige aktivt driver dessa frågor inom EU. Ett bevis på att våra ansträngningar lönar sig är att det för närvarande i rådet pågår diskussioner om hur förhållandena för värphöns kan förbättras. Det är glädjande att se att utvecklingen går mot strängare krav på djurskydd och djurhälsa.

Även i förvaltningskommittén för ägg och fågelkött förs i Bryssel kontinuerliga diskussioner kring gällande märkningsregler. Sverige använder också detta forum aktivt för att regelverket utformas på ett sådant sätt att större hänsyn tas till såväl konsument- som djurskyddsaspekter.

Arbetet måste emellertid även bedrivas på hemmaplan. Regeringen har därför avsatt 3 miljoner kronor för att användas för att informera konsumenter om olika former av äggproduktion. Projektet pågår för närvarande och kommer att fortgå under hela 1998 och en bit in i 1999. Bidrag har främst utgått till konsumentorganisationer och föreningar som sysslar med djurskyddsfrågor.

Jag vill understryka att regeringen tar frågan på största allvar och verkar aktivt både inom EU och nationellt för att förbättra konsumenternas möjligheter att göra medvetna val ute i butikerna.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.