Markering mot Azerbajdzjan
Skriftlig fråga 2022/23:768 av Erik Hellsborn (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-11
- Överlämnad
- 2023-06-12
- Anmäld
- 2023-06-13
- Svarsdatum
- 2023-06-21
- Sista svarsdatum
- 2023-06-21
- Besvarad
- 2023-06-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Förhållandena mellan demokratin Armenien och diktaturen Azerbajdzjan kan i bästa fall beskrivas som ansträngda. Det 44 dagar långa krig som rasade 2020 när Azerbajdzjan attackerade Armenien må vara över, men någon egentlig fred kan inte sägas råda. Under våren har den azerbajdzjanska armén beskjutit armeniska gränsvakter och upprättat en illegal postering på armeniskt territorium. I tv-sända tal talar president Äliyev om Armenien som ”västra Azerbajdzjan”, vilket ska införlivas under hans egen regim.
I ljuset av den senaste invasionen 2020 kan det inte uteslutas att dessa provokationer och denna hätska retorik tjänar som ett förspel till en ny invasion. Det azerbajdzjanska styret måste få klargjort för sig att omvärlden inte accepterar någon sådan orättfärdig invasion från azerbajdzjanskt håll.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:
Avser ministern och den svenska regering att på något vis markera emot den krigshets som Azerbajdzjan ägnar sig åt, exempelvis genom att kalla upp Azerbajdzjans ambassadör för samtal?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:768 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2022/23:768 av Erik Hellsborn (SD)
Markering mot Azerbajdzjan
Erik Hellsborn har frågat mig huruvida regeringen avser kalla upp Azerbajdzjans ambassadör för samtal, eller på annat sätt delge Sveriges syn på landets agerande inom ramen för konflikten med Armenien.
Precis som Erik Hellsborn skriver har inget fredsavtal kunnat nås mellan Armenien och Azerbajdzjan, även om det pågår fredssamtal. Nya samtal inom ramen för den så kallade Brysselprocessen väntas äga rum den 21 juli under ordförande i Europeiska rådet Charles Michels ledning, vilket Sverige stödjer. Regeringen har återkommande betonat i samtal med såväl armeniska som azerbajdzjanska företrädare att konflikten endast kan lösas med diplomatiska medel. Vi har också understrukit vikten av att säkerställa rättigheterna och säkerheten för den armeniska befolkningen i Karabach, samt påmint om Internationella domstolens beslut från februari som innebär att Azerbajdzjan skall vidta alla åtgärder som står till dess förfogande för att säkerställa obehindrad rörlighet genom Latjinkorridoren.
Gällande vägen framåt har regeringen fokuserat på att stödja EU:s engagemang, eftersom den anser att det allvarliga läget föranleder ett behov av att EU agerar enat. Vi kommer att fortsätta stödja EU:s ansträngningar, även efter vårt ordförandeskap, samtidigt som vi fortsätter att redogöra för våra ståndpunkter bilateralt i samtal med azerbajdzjanska företrädare. För närvarande finns inga planer på att kalla upp landets ambassadör.
Stockholm den 21 juni 2023
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.