marginalskatt för ungdomar
Skriftlig fråga 1997/98:941 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-07-16
- Anmäld
- 1998-07-20
- Besvarad
- 1998-08-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 juli
Feriearbetande skolungdomar som tjänar 8 800 kr får betala 600 kr i skatt på den sista hundralappen, det ger en marginalskatt på 600 %. Detta har beskrivits de senaste dagarna i min länstidning. Resultatet kommer av att egenavgifter på 6,95 % tas ut från första kronan så snart man tjänar mer än 8 700 kr. För den som tjänar 10 000 kr blir marginaleffekten hela 85 %. Den som tjänar 8 750 kr får behålla samma summa, medan den som tjänar 8 800 kr får kvar 8 200 kr efter skatt. Beräkningarna bekräftas i tidningen av en handläggare på skattekontoret i Örebro. Resultatet blir att ungdomar tidigt får lära sig att extra ansträngningar inte lönar sig. För de med mycket låga inkomster blir det extremt lönande att tjäna de sista hundralapparna svart, eller att det kan vara bättre att tillbringa sommarveckan på stranden i stället för att jobba. Höga marginaleffekter drabbar inte bara ungdomar. Även många med låga och medelhöga inkomster drabbas av att extra ansträngningar inte lönar sig. Effekten av höjda skatter, minskade bidrag och ökade avgifter gör att nettot blir nära noll för stora grupper enligt bl.a. ESO-rapporter. De värderingar som skapas och förmedlas av dagens skattesystem är direkt skadliga både för ungdomarna och för Sverige som helhet. I stället borde ungdomar och äldre mötas av ett skattesystem som uppmuntrar arbete och extra ansträngningar.
Avser skatteministern vidta några åtgärder för att minska de höga marginalskatterna för bl.a. ungdomar?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:941 besvarad av , ()
- Statsrådet Thomas Östros
den 12 augusti
Ola Karlsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att minska de höga marginalskatterna för bl.a. ungdomar.
Frågan ställs mot bakgrund av att skyldigheten att betala allmän pensionsavgift inträder vid en årlig förvärvsinkomst som uppgår till 0,24 basbelopp, dvs. 8 800 kr. När förvärvsinkomsten uppgår till detta belopp skall allmän pensionsavgift betalas med 600 kr. Denna tröskel för skyldigheten att betala allmän pensionsavgift får till effekt att årsinkomster i ett begränsat intervall på 8 800-9 400 kr inte ger en högre nettoinkomst än en årsinkomst på 8 700 kr.
Den beskrivna effekten är olycklig men oundviklig i och med att allmän pensionsavgift tas ut på hela inkomsten när inkomsten uppgår till en viss nivå. Ett alternativ för att undvika tröskeleffekten skulle kunna vara att på samma sätt som vid inkomstbeskattningen ha ett grundavdrag vid beräkning av den allmänna pensionsavgiften. Det skulle emellertid medföra ett avsteg från en av de principer som det reformerade pensionssystemet vilar på, nämligen att pensionsrätt i princip skall tjänas in från första kronans inkomst. Det skulle också bli mycket kostsamt. Överslagsvis skulle det innebära en minskning av allmänna pensionsfondens inkomster med 2,6 miljarder kronor per år och en offentligfinansiell kostnad på 1,7 miljarder kronor per år.
Även om marginaleffekten är hög inom ett begränsat inkomstintervall bör man inte glömma bort att det samlade skatte- och avgiftsuttaget på en årsinkomst på 10 000 kr uppgår till endast ca 10 % av inkomsten. En betalning av allmän pensionsavgift ger i det nya ålderspensionssystemet också en motsvarande pensionsrätt, vilket är viktigt att framhålla.
Beloppsgränsen för skyldigheten att betala allmän pensionsavgift motsvarar grundavdraget vid inkomstbeskattningen av aktuella årsinkomster och följer dessutom den inkomstgräns som gäller för skyldigheten att lämna självdeklaration. Det sistnämnda förhållandet var också det främsta skälet för att införa nuvarande beloppsgräns för skyldigheten att betala allmän pensionsavgift. Det borde nämligen inte komma i fråga att inrätta ett särskilt taxeringsförfarande för att på grundval av kontrolluppgifter kunna fastställa pensionsgrundande inkomst såvitt gällde sådana begränsade inkomster. Dessa skäl har enligt min mening alltjämt stor betydelse för hur bestämmelserna bör vara utformade.
Den aktuella beloppsgränsen skall vidare gälla vid beräkning av pensionsrätt i det nya allmänna ålderspensionssystemet. Pensionsgrundande inkomst skall således endast fastställas för den som har förvärvsinkomster som sammanlagt överstiger 0,24 basbelopp och pensionsrätt skall då beräknas från första kronans inkomst varje år.
Sammantaget framstår den negativa betydelse som den beskrivna tröskeleffekten kan ha för enskilda och för funktionen i svensk ekonomi som liten i jämförelse med de avgjorda fördelar som nuvarande ordning har.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.