Mänskliga rättigheter i Vitryssland

Skriftlig fråga 2008/09:569 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-02-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2009-02-09
Besvarad
2009-02-12
Svar anmält
2009-02-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 februari

Fråga

2008/09:569 Mänskliga rättigheter i Vitryssland

av Annelie Enochson (kd)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den vitryska demokratirörelsen får allt svårare att verka. Trots att Vitryssland har ratificerat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, där föreningsfriheten garanteras, så har man en lagstiftning som står i strid med denna konvention.

193 § i Vitrysslands brottsbalk gör det olagligt att arbeta i en icke-registrerad enskild organisation. Sedan 2003 har mer än 400 organisationer fått sin statliga registrering upphävd. Nya oberoende organisationer har under samma period konsekvent vägrats registrering. Många människor som verkar i icke-registrerade organisationer har dömts till fängelse. EU har inte varit konsekvent i sitt förhållande till Vitryssland och uttrycker en optimism för landets icke existerande demokratiutveckling. Detta gör att Vitrysslands ledare inte känner något krav att en förändring måste ske.

Efter valet i september 2008 hävde EU nästan alla sina personligt riktade sanktioner mot högt uppsatta vitryska statstjänstemän, inklusive mot Aleksandr Lukasjenko. Beslutet togs mot bakgrund av att EU ansåg att regimen i samband med valet trots allt hade tagit några små steg i rätt riktning. Sanktionerna hävdes alltså tillfälligt. Den vitryska regimen har fått sex månader på sig, fram till april 2009, att visa att man menar allvar med sina demokratiska ambitioner. Sedan är det tänkt att EU på nytt ska ta ställning. § 193 är en sådan paragraf som måste bort innan april om EU ska fortsätta att häva sina sanktioner mot Vitryssland.

Vad avser utrikesminister att göra för att tydliggöra Sveriges och EU:s krav på respekten för mänskliga rättigheter i Vitryssland och arbeta för att § 193 försvinner ur den vitryska lagstiftningen?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:569 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 12 februari

Svar på fråga

2008/09:569 Mänskliga rättigheter i Vitryssland

Utrikesminister Carl Bildt

Annelie Enochson har frågat mig vad jag avser att göra för att tydliggöra Sveriges och Europeiska unionens krav på respekten för mänskliga rättigheter i Vitryssland och arbeta för att § 193 försvinner ur den vitryska lagstiftningen.

Den svenska regeringens politik avseende Vitryssland syftar till att stärka respekten för demokrati och mänskliga rättigheter i landet. Vi verkar också för att främja marknadsekonomi och för att Vitryssland ska kunna inlemmas i det europeiska samarbetet. Såväl Sveriges som Europeiska unionens utvecklingssamarbete är inriktat på insatser till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter och ett starkt civilt samhälle.

Europeiska unionen beslutade i oktober förra året att under sex månader suspendera gällande reserestriktioner gentemot vissa delar av det vitryska ledarskapet samtidigt som andra restriktioner bibehölls. Detta gjordes som svar på att Vitryssland frigett de politiska fångarna och för att uppmuntra till reformer och en positiv utveckling.

När vi inom Europeiska unionen nu under våren ser över vårt beslut kommer situationen i Vitryssland att studeras noga. Mötes- och organisationsfrihet är två av de områden som kommer att utvärderas, tillsammans med bland annat yttrandefrihet och reformering av vallagstiftningen. En sammantagen bedömning av eventuella framsteg och bakslag vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati kommer att göras. Det krävs enhällighet i EU-kretsen för beslut om fortsatt suspension.

EU har klargjort för det vitryska ledarskapet att det krävs fortsatta tydliga steg i riktning mot demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter för att relationen med EU ska kunna utvecklas i en positiv riktning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.