Mänskliga rättigheter i Turkiet

Skriftlig fråga 2019/20:1857 av Sara Gille (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-07-22
Överlämnad
2020-07-24
Besvarad
2020-08-07
Sista svarsdatum
2020-08-07
Svarsdatum
2020-08-07
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 3 juli föll domen mot de så kallade ”Istanbul 11” som misstänkts för terrorbrott i Turkiet. Det rör sig om elva personer (nio människorättsförsvarare och två internationella experter) som greps sommaren 2017 vid ett möte om digital säkerhet på ön Büyükada i Marmarasjön.

Turkiet anklagade de misstänkta för att ha planerat en statskupp vilket samtliga åtalade hela tiden har nekat till. Amnesty kallar anklagelserna för absurda. I ett pressmeddelande säger Amnestys nytillträdde Europachef Nils Muižnieks: "Allt annat än ett frikännande av de elva skulle sända en ilning längs ryggraden hos dem som tror på fredlig civilsamhällelig aktivism".

År 2017 skrev bland andra Whoopi Goldberg, Peter Gabriel, Ai Weiwei, Catherine Deneuve och Angélique Kidjo ett öppet brev: "När människorättsförsvarare tystas, är allas våra rättigheter i fara" till stöd för de elva anklagade. Bland de anklagade finns två tidigare högt uppsatta Amnestychefer och den svenske it-konsulten Ali Gharavi. Ali Gharavi frikändes, men flera andra fick fängelsestraff. Det sägs att syftet med åtalet varit att tysta de anklagade och skicka ett meddelande till resten av samhället: Kämpa för mänskliga rättigheter och säg sanningen på egen risk.

Tyvärr är detta inget ovanligt fall utan något som sker ofta i Turkiet. Den turkiska regimen begår brott mot mänskliga rättigheter samtidigt som den falskeligen beskyller demokratiska organisationer som försvarar mänskliga rättigheter för att vara terrorister.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde följande:


Vad ämnar ministern göra för att hindra att liknande fall fortsätter att ske?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1857 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1857 av Sara Gille (SD) Mänskliga rättigheter i Turkiet

Sara Gille har frågat mig vad jag ämnar göra för att hindra att fall liknande domen mot de så kallade ”Istanbul 11” fortsätter att ske.

Regeringen ser med stort allvar på utvecklingen i Turkiet. Det gäller inte minst den bristande respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den negativa utvecklingen framgår av regeringens rapport för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet. Det är inte acceptabelt att människorättsförsvarare frihetsberövas på godtyckliga grunder och hålls frihetsberövade under lång tid i väntan på rättegång. Yttrande- och åsiktsfrihet samt fri opposition är en förutsättning för ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle. Detta är vi tydliga med gentemot turkiska företrädare.

De svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet bevakar rättegångar som en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Detta har varit aktuellt också i det så kallade Büyükada-fallet. Vi har i olika sammanhang krävt de åtalades frigivning, liksom vi gjort i andra fall där människorättsförsvarare och oppositionspolitiker frihetsberövats på godtyckliga grunder. Enligt internationell rätt skall den som berövats sin frihet utan dröjsmål ställas inför domare inom skälig tid eller släppas.

Regeringen är också pådrivande i internationella fora för att uppmärksamma kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Regeringen driver att EU:s medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för, skyddet och förverkligandet av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas. Inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd stödjer vi det civila samhället, media och andra förändringsaktörer.

Jag har redogjort för regeringens syn på den bristande respekten för mänskliga rättigheter i Turkiet i svaren på frågorna 2019/20:1806 av Amineh Kakabaveh, 2019/20:1725 av Björn Söder och 2019/20:1407 av Anders Österberg.

Stockholm den 7 augusti 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.