Mänskliga rättigheter i Turkiet
Skriftlig fråga 2016/17:1783 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-08-08
- Överlämnad
- 2017-08-09
- Besvarad
- 2017-08-23
- Sista svarsdatum
- 2017-08-23
- Svarsdatum
- 2017-08-23
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I Turkiet fortsätter arresteringarna av politiska motståndare, människorättsaktivister och journalister. Fler än 40 000 människor har fängslats sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016. Över 5 000 av HDP:s medlemmar, bl.a. partiledarna och folkvalda företrädare, är fängslade.
Den 5 juli i år arresterades 10 aktivister och medlemmar i Amnesty under en konferens om IT-säkerhet på ön Büyükada nära Istanbul. De anklagades senare för terrorism. Efter en tid släpptes fyra av dem mot borgen. De har nu åter gripits. Det finns inga som helst belägg för att någon av de gripna gjort sig skyldiga till något brott. Anklagelserna är tagna ur luften.
Amnesty Internationals generalsekreterare Salil Shetty kommenterar beslutet om arresteringarna med orden ”sanning och rättvisa är nu något fullständigt främmande för dagens Turkiet” och ”det har blivit ett brott att stå upp för mänskliga rättigheter i Turkiet” samt att man i ”relationerna med Turkiet inte kan fortsätta med business as usual”. Jag delar helt Shettis bedömning. Den senaste tidens gripanden av kritiska journalister, människorättsförsvarare och politisk opposition ger stor anledning till oro över demokratins ställning i landet. Det krävs i dag radikala åtgärder för att förmå Turkiet att respektera mänskliga rättigheter. Ett första steg i den riktningen vore att Sverige krävde omedelbar frigivning av de arresterade Amnesty-aktivisterna och alla andra politiska fångar.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att Sverige som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, ska verka för att Turkiet friger de gripna Amnesty-medlemmarna och alla andra politiska fångar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1783 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1783 av Amineh Kakabaveh (V) Mänskliga rättigheter i Turkiet
Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att Sverige som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, ska verka för att Turkiet friger de gripna Amnesty-medlemmarna och alla andra politiska fångar.
Utvecklingen i Turkiet är djupt oroande. Den negativa trenden när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer har på senare tid accelererat. Det gäller inte minst frihetsberövadet av oppositionspolitiker, journalister och människorättsförsvarare.
Sverige arbetar oupphörligt för att stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet. Det sker bland annat inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd, genom insatser för att öka kapaciteten hos det civila samhället, media och andra förändringsaktörer. Regeringen avser fortsätta att i kontakter med turkiska företrädare, både i Stockholm och i Turkiet, framföra våra tydliga synpunkter beträffande utvecklingen. Ett sådant budskap är att understryka vikten av att åtgärder mot terrorism inte sker i strid med de mänskliga rättigheterna.
Regeringen driver att Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna tas upp i de fora där vi tror att det finns störst möjlighet att nå resultat, som i EU och i Europarådet. Vi verkar för att EU och dess medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas.
Inom ramen för EU:s kritik förs även specifika fall av frihetsberövanden fram. Dit hör de representanter för Amnesty International samt de två EU-medborgare, varav en svensk, som nyligen frihetsberövades.
Regeringen avser verka för att situationen i Turkiet snarast diskuteras mellan EU:s utrikesministrar.
Stockholm den 23 augusti 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.