mänskliga rättigheter i Turkiet

Skriftlig fråga 2000/01:283 av Pekgul, Nalin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-23
Anmäld
2000-11-28
Besvarad
2000-12-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2000/01:283

av Nalin Pekgul (s) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Turkiet

I staden Diyarbakir har den syrisk-ortodoxe prästen Yusuf Akbulut åtalats för "statsfientlig verksamhet och förräderi" enligt paragraf 312 i turkiska strafflagen. Anledningen till detta är att han i en intervju med den turkiska dagstidningen Hurriyet den 3 oktober säger att han uppskattar att USA:s kongress antagit ett erkännande av folkmordet på armenierna 1915@1918. I intervjun säger han vidare att man inte får glömma att även många assyrier/syrianer mördades under folkmordet på armenierna.

Turkiet har ratificerat många överenskommelser för att visa att man respekterar mänskliga rättigheter. Trots detta åtalar man människor enbart på grund av deras åsikter. Makthavarna i Turkiet verkar inte förstå att yttrandefrihet är grunden för demokrati. I samband med tullunionsavtalet med EU lovade Turkiet att man skulle förändra flera av grundlagarna men därefter har ingenting hänt. När Turkiet fick bli kandidatland 1999 lovade den turkiska regeringen återigen att man skulle garantera medborgarnas yttrandefrihet. Men rapporter från olika människorättsorganisationer visar i stället att utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i landet går bakåt. Antiterroristlagen har skärpts och fortfarande finns det 151 artiklar i den turkiska grundlagen som begränsar yttrandefriheten.

Det här visar att Turkiet har lång väg kvar innan det kan bli aktuellt med medlemsförhandlingar med EU.

Har Sveriges regering för avsikt att agera med anledning av åtalet mot Yusuf Akbulut?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:283 besvarad av

den 6 december

Svar på fråga 2000/01:283 om mänskliga rättigheter i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Nalin Pekgul har frågat mig om Sveriges regering har för avsikt att agera med anledning av åtalet mot Yusuf Akbulut.

I mitt svar daterat den 23 november, på två liknande frågor, nämnde jag att åtalet mot Akbulut togs upp med den turkiska regeringen i samband med mitt besök i Turkiet den 17 november. Genom vår ambassad i Ankara följer vi denna fråga uppmärksamt och den svenske generalkonsuln i Istanbul kommer att närvara vid rättegången i Diyarbakir den 21 december.

Åtalet mot den syrianske prästen Yusuf Akbulut innebär enligt den svenska regeringens syn en kränkning av hans åsikts- och yttrandefrihet och det visar, som Nalin Pekgul konstaterar i sin fråga, att det återstår mycket arbete för den turkiska regeringen innan de politiska Köpenhamnskriterierna är uppfyllda.

I det förslag till partnerskap som presenterades den 8 november föreslår EU-kommissionen ett antal prioriteringar som berör området mänskliga rättigheter och demokrati och situationen för personer som tillhör minoriteter. Den svenska regeringen kommer noga att följa den turkiska regeringens genomförande av dessa prioriteringar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.