Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mänskliga rättigheter i Peru

Skriftlig fråga 1999/2000:323 av Zetterberg, Eva (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-02
Anmäld
1999-12-07
Besvarad
1999-12-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 december

Fråga 1999/2000:323

 av andre vice talman Eva Zetterberg (v) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Peru

Åtta meter under jord, utan ljus under 23 ½ av dygnets 24 timmar och utan kontakt med yttervärlden sitter i dag några av gerillaorganisationen MRTA:s ledning, bl.a. Victor Polay, Peter Cardenas och Miguel Rincon, i marinbasen Callaos små isoleringsceller. Fångarna rastas ensamma en halvtimme om dagen. De ådrar sig tuberkulos, bronkit och lunginflammation. De utsätts även för misshandel och tortyr av sina väktare. En sådan behandling kan inte vara annat än avsedd att döda @ och döda långsamt. Fallet har av fångarnas familjer anmälts till Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga rättigheter i FN.

Tre av fångarna på marinbasen Callao genomförde i september en hungerstrejk mot den omänskliga behandlingen. Tidigare har Internationella Röda korset kunnat genomföra ett besök i månaden hos fångarna. Dessa besök har nu avbrutits. Röda korset tillåts inte besöka fångarna. Trots tillkomsten av en folkombudsman med uppgift att följa situationen i fängelserna har denna inte förbättrats, vilket Sveriges utrikesminister 1997 hoppades på då hon svarade på en fråga om dessa fängelser i Peru. Trots förhoppningarna och anslag till MR-organisationer i landet har situationen för fångarna på Callao inte förbättrats. Nu stängs t.o.m. Röda korset ute.

Vad avser utrikesministern vidta för åtgärder för att förbättra situationen när det gäller politiska fångars mänskliga rättigheter i Peru?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:323 besvarad av

den 10 december

Svar på fråga 1999/2000:323 om mänskliga rättigheter i Peru

Utrikesminister Anna Lindh

Eva Zetterberg har frågat mig om vilka åtgärder den svenska regeringen avser att vidtaga för att förbättra situationen när det gäller politiska fångars mänskliga rättigheter i Peru.

Beträffande de politiska fångarnas situation i Peru åligger det först och främst den peruanska regeringen att följa de konventioner som finns på detta område, framför allt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt FN:s konvention mot tortyr och annan grym, inhuman, förnedrande behandling eller bestraffning, som Peru ratificerat.

Vår ambassad i Lima har meddelat att den inledda hungerstrejken upphörde efter en månad. De fängslade får vistas utomhus en timme dagligen. Internationella Röda korset (ICRC) tillåts sedan februari i fjol att besöka de fängslade vid marinbasen i Callao varannan månad. Vid dessa besök kan en representant för ICRC och organisationens läkare tala i enrum, en timme var, med de fängslade. Det senaste besöket av denna typ skedde den 2 december i år.

Trots att situationen för de mänskliga rättigheterna i Peru generellt sett har förbättrats under senare år kvarstår allvarliga problem. Detta gäller framför allt det utbredda bruket av tortyr och förhållandena i landets fängelser. Den svenska regeringen följer noga situationen gällande de mänskliga rättigheterna i landet och denna fråga utgör också en viktig del av den kontinuerliga svenska dialogen med den peruanska regeringen.

Sveriges utvecklingssamarbete i landet koncentreras på att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, bl.a. genom stöd till enskilda organisationer som Diakonia (7,1 miljoner kronor), Caritas (668 000 kr) och Rädda Barnen (1,2 miljoner kronor). Stöd ges också till ICRC uppgående till 4 miljoner kronor och det peruanska ombudsmannaämbetet, vilket erhöll 560 000 kr. Ombudsmannen följer förhållandena i fängelserna, och anmäler bl.a. brister i sjukvården samt obehörig förflyttning mellan fängelserna. Viktiga insatser bedrivs bl.a. till förmån för personer som oskyldigt fängslats för terrorism. Denna verksamhet har resulterat i att omkring 500 personer har kunnat frisläppas under de senaste tre åren.

Situationen beträffande mänskliga rättigheter i Peru aktualiserades ytterligare i juni innevarande år, då den peruanska regeringen genomförde ett partiellt tillbakadragande från OAS domstol för mänskliga rättigheter efter att denna krävt en ny prövning i ett mål gentemot fyra personer som dömts för terrorism. EU:s medlemsländer, däribland Sverige, beklagade djupt det peruanska agerandet i ett gemensamt uttalande den 19 juli i år och underströk att detta förfarande även stod i strid med den s.k. Riodeklarationen, vilken betonar vikten av de mänskliga rättigheterna och som undertecknades i samband med toppmötet mellan EU och Latinamerika/Västindien i juni i år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.