mänskliga rättigheter i Pakistan

Skriftlig fråga 1999/2000:211 av Fagerström, Ann-Marie (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-15
Anmäld
1999-11-23
Besvarad
1999-11-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 november

Fråga 1999/2000:211

av Ann-Marie Fagerström (s) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Pakistan

Den svenska riksdagens MR-grupp har de senaste åren engagerat sig i frågor rörande ahmadiyya-muslimer och deras rättigheter i Pakistan. Målet med ett sådant engagemang är att försöka se till att dessa människors situation förbättras. Faktum är dock att ahmadiyya-muslimers situation i Pakistan absolut inte har förändrats. Dessa människors situation har med tiden i stället snarare förvärrats. Ahmadiyya-muslimers rätt inkluderas inte i begreppet religionsfrihet. De får inte praktisera sin tro, varken offentligt eller privat. Deras moskéer accepteras inte som muslimska moskéer och hotas än i dag med att brännas ned. Ett inträde på arbetsmarknaden och en möjlighet till högre utbildning för en ahmadiyya-muslim är nästintill omöjligt.

Öppen diskriminering förekommer och tillåts som en självklar del i Pakistans lag. Än i dag förekommer avrättningar och ahmadiyya-muslimer hotas med dödsstraff och livstidsfängelse. Deras brott är att ha utövat sin religion och att ha kallat sig muslimer. Vilka egentliga resultat kan avtalen om mänskliga rättigheter ge och vilken roll spelar FN i denna angelägenhet? Har de teoretiska konstitutionerna kunnat verkställas i praktiken? Då ett land misslyckas med att trygga de primära mänskliga rättigheterna åt sitt folk, bör detta misslyckande bli allas angelägenhet och bekymmer och snabba åtgärder bör vidtas.

Min fråga till utrikesminister Anna Lindh är:

Har regeringen vidtagit åtgärder för att försöka förbättra ahmadiyya-muslimers rättigheter i Pakistan, och är fortsatta åtgärder planerade?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:211 besvarad av

den 25 november

Svar på fråga 1999/2000:211 om mänskliga rättigheter i Pakistan

Utrikesminister Anna Lindh

Ann-Marie Fagerström har frågat mig om regeringen har vidtagit åtgärder för att försöka förbättra ahmadiamuslimernas rättigheter i Pakistan och om fortsatta åtgärder är planerade.

Ahmadiornas situation i Pakistan är mycket allvarlig. Personer som bekänner sig till Ahmadia har förklarats som icke-muslimer och förvägras sin rätt till att utöva sin religion. Flera av deras moskéer har stängts och de har ingen rätt att begravas på muslimska gravplatser. Ahmadior utsätts för trakasserier av både myndigheter och religiösa grupper. Hatkampanjer, arresteringar och dödsskjutningar mot ahmadiamuslimer har rapporterats av den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter i Pakistan.

Den militära interimsadministrationen i Pakistan har försäkrat att landets minoriteter ska åtnjuta samma rättigheter som övriga invånare i samhället. Detta är naturligtvis positivt, men det krävs att administrationen även i praktisk handling börjar visa synbara förändringar inom detta område. I den deklaration som EU:s utrikesministrar antog den 15 november uppmanar EU den militära interimsadministrationen i Pakistan att respektera grundläggande mänskliga rättigheter och medborgerliga fri- och rättigheter. I anförandet i FN:s generalförsamling om mänskliga rättigheter den 9 november uppmanade EU Pakistan att skydda de religiösa minoriteterna i landet.

Sverige följer ahmadiornas situation noga, både bilateralt genom vår ambassad i Islamabad och genom EU:s arbetsgrupp för mänskliga rättigheter i Islamabad. Sverige tar också varje tillfälle som ges att påtala den svåra situationen för minoriteter till pakistanska regeringsföreträdare. I bilaterala samtal nyligen påtalade Sverige för den militära interimsadministrationen vikten av att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras, inklusive religionsfrihet. Regeringen avser även fortsättningsvis att noga följa situationen för ahmadiamuslimerna i Pakistan.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.