mänskliga rättigheter i Makedonien
Skriftlig fråga 2000/01:1402 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-14
- Besvarad
- 2001-06-29
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1402
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i MakedonienBalkankännare brukar se Makedonien, FYROM, som den verkliga prövostenen på Balkan. I termer av stat, nation och nationalitet är Makedoniens ställning omstridd. Historiska anspråk på området från kringliggande stater kan därför komma att underblåsa ett inbördeskrig som kan verka oundvikligt.
De senaste månadernas konflikter mellan gerillagrupper och den makedonska staten har även uppmärksammat omvärlden på de spänningar och orättvisor som i dag finns mellan skilda folkgrupper i Makedonien, i medierna etiketterade som "makedonska albaner" respektive "slaviska makedonier."
Sverige har genom bl.a. sin roll som ordförandeland inom Europeiska unionen varit hårt och framgångsrikt engagerat i olika krisförebyggande aktiviteter.
Ordförandeskapet för EU är snart slut, men oroligheterna på Balkan kvarstår. Säkerligen har Sverige på olika sätt bidragit till att situationen ändå är så pass stabil som den är och att respekten för mänskliga rättigheter någorlunda gått att upprätthålla under den senaste sexmånadersperioden.
Min fråga till utrikesministern:
På vilka sätt kommer regeringen fortsätta att bidra till att upprätthålla och fördjupa respekten för mänskliga rättigheter i Makedonien?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1402 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1402 om mänskliga rättigheter i Makedonien
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Viklund har frågat mig på vilka sätt regeringen kommer fortsätta att bidra till att upprätthålla och fördjupa respekten för mänskliga rättigheter i Makedonien.
Den senaste tidens oroligheter i Makedonien har på ett tydligt sätt blottlagt de underliggande etniska spänningarna som funnits en längre tid mellan den slaviska majoriteten och den albanska minoriteten. Krisen har fått till följd att frågan har hamnat högt på den politiska dagordningen. En intensifierad interetnisk dialog om minoriteternas rättigheter och status i Makedonien ses numera som vägen ut ur krisen.
Sverige, i egenskap av EU-ordförande, har varit pådrivande för att få till stånd denna dialog och har upprepade gånger ställt krav på de politiska ledarna i Makedonien att göra konkreta framsteg i processen. Till de nödvändiga reformkraven hör bl.a. ökat lokalt självstyre, en tredje TV-kanal för sändningar på bl.a. albanska, ökad representation av minoriteterna i den offentliga förvaltningen och antagande av Europarådets stadga för minoritetsspråk.
Sverige kommer naturligtvis även efter ordförandeskapet nära följa den interetniska dialogen för att försäkra sig om att de mänskliga rättigheterna i landet verkligen stärks. Under ordförandeskapet har vi även tagit initiativ till att inrätta en för EU gemensam översynsmekanism om situationen och reformframstegen i samtliga länder på västra Balkan. En genomgripande analys kommer att genomföras i december, vilket ger tillfälle att närmare granska eventuella framsteg, eller bristen på sådana. Parallellt med detta kommer sedvanlig bevakning av mänskliga rättighetssituationen att göras även fortsättningsvis inom ramen för t.ex. Europarådet och OSSE. Vidare kommer Utrikesdepartementet på bilateral basis genomföra årliga granskningar av MR-situationen, som i sin tur är vägledande för utvecklingen av de bilaterala relationerna mellan Sverige och Makedonien, inte minst för Sveriges biståndsinsatser. Som konkret exempel på kopplingen mellan MR-situationen och biståndet kan nämnas att regeringen nyligen har beslutat att finansiellt bistå det nya universitetet för utbildning på albanska som är under uppbyggnad i Tetovo.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.