Mäns ekonomiska våld mot kvinnor

Skriftlig fråga 2022/23:225 av Aida Birinxhiku (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-11
Överlämnad
2023-01-11
Anmäld
2023-01-13
Svarsdatum
2023-01-18
Sista svarsdatum
2023-01-18
Besvarad
2023-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Varje dag utsätts kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott av en man som hon har eller har haft en relation med. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som kan ta sig uttryck på olika sätt. Det kan handla om fysiskt, psykiskt, sexuellt och/eller ekonomiskt våld. Den senare formen av våld glöms dock ofta bort i den politiska debatten.

I gårdagens inslag från SVT Halland berättar en kvinna att hon har 500 000 kronor i skulder efter ekonomiskt våld från sin partner. Partnern utsatte henne konstant för hat, hot och våld. Hon hade inget annat val än att skriva på lånehandlingar och göra kreditköp åt honom, trots att hon var skuldsatt upp över öronen. Nu kämpar hon varje dag med att reda ut sin ekonomi efter att ha lämnat relationen.

Mäns ekonomiska våld mot kvinnor handlar om att utöva makt och kontroll genom ekonomiska medel. Det sker bland annat genom att våldsutövaren har full kontroll över ekonomin och inte tillåter den våldsutsatta kvinnan att ha ett eget bankkonto eller bankkort. Vanligt förekommande är även att våldsutövaren stjäl gemensamma tillgångar, tvingar kvinnan att redogöra för samtliga utgifter eller skuldsätter kvinnan genom lån och obetalda fakturor. Ett annat exempel på ekonomiskt våld är att våldsutövaren begränsar kvinnans möjligheter att arbeta, studera och försörja sig. 

Den ekonomiska utsattheten gör det svårt att lämna relationen. De som utsätts saknar ofta möjlighet att skaffa sig en egen bostad, egna abonnemang eller nya lån på grund av våldsutövarens skulder. Ekonomiskt våld leder alltså i sig till ytterligare kontroll och isolering.

Det ekonomiska våldet är som utgångspunkt nära sammanflätat med psykiskt och/eller fysiskt våld. Det måste dock ses som en egen form av våld i nära relationer, vilket även konstateras av Marie Eriksson som är forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Att betrakta det som en form av psykiskt eller fysiskt våld riskerar att osynliggöra det som är specifikt för det ekonomiska våldet. Det innebär även att den ekonomiska utsattheten ses som en följd av psykiskt eller fysiskt våld när det i själva verket är en del av grundproblemet.

Mäns våld mot kvinnor får livslånga konsekvenser och orsakar stort lidande. Trots det är det alldeles för få våldsutsatta kvinnor som får hjälp, vilket flera kvinnojourer i Halland larmar om. Regeringen måste vidta de åtgärder som krävs och se över nuvarande lagstiftning för att hjälpa dessa kvinnor innan det är för sent. Det är viktigt att regeringen reagerar kraftfullt mot alla former av mäns våld mot kvinnor. Alla kvinnor har rätt till ett liv fritt från våld – även ekonomiskt våld.

Min fråga till statsrådet Paulina Brandberg är därför följande: 

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bekämpa det ekonomiska våldet mot kvinnor?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:225 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)

A2023/00061 Arbetsmarknadsdepartementet Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern Till Riksdagen

Svar på fråga 2022/23:225 av Aida Birinxhiku (S)
Mäns ekonomiska våld mot kvinnor

Aida Birinxhiku har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bekämpa det ekonomiska våldet mot kvinnor.

Det ekonomiska våldet i nära relationer är en allvarlig form av våld och förtryck, där kontroll och makt utövas av våldsutövaren med hjälp av ekonomin. Kvinnor som redan befinner sig i ekonomisk utsatthet riskerar att drabbas ytterligare, vilket kan försvåra för dem som vill lämna destruktiva och våldsamma relationer. Detta kan bli särskilt påtagligt när de ekonomiska marginalerna minskar då exempelvis boendekostnaderna och matpriserna ökar.

Ekonomisk maktutövning i en relation kan ta sig olika uttryck. Det kan till exempel innebära att en make eller sambo lånar eller ingår avtal i den andra makens eller sambons namn. För den som utsätts kan det få allvarliga konsekvenser i form av långvarig skuldsättning. Det begränsar i sin tur möjligheten att lämna relationen och att skaffa en ny bostad. Det kan även innebära försörjningssabotage t.ex. genom att en person, ofta en kvinna, hindras från att arbeta eller studera utanför hemmet. Inom ramen för det ekonomiska våldet kan även digitalt våld ingå, där den utsatta inte tillåts vara digitalt självständig, t.ex. genom att förövaren har tvingat till sig koder och lösenord till e-legitimation, e-post m.m., vilket möjliggör ytterligare kontroll över denna persons liv.

Den tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor gäller till 2026 och ett särskilt åtgärdsprogram för att intensifiera arbetet gäller för åren 2021–2023. Av åtgärdsprogrammet framgår att våldsutsatta kvinnor har ofta sämre ekonomiska förutsättningar än kvinnor som inte blivit utsatta för våld. Det framgår också att ekonomin kan vara ett sätt för våldsutövare att utöva kontroll. Nästa steg för att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är att regeringen nu påbörjar arbetet med att ta fram en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram.

En viktig del i regeringens pågående arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive ekonomiskt våld, är ett myndighetsgemensamt uppdrag för att verka för att öka upptäckten av våld (A2022/00842). Exempelvis ställer Arbetsförmedlingen frågor om våld till arbetssökande för att öka upptäckten av våld, som kan vara en dold orsak till arbetslöshet. Detta är för att upptäcka om någon exempelvis är förhindrad av en närstående att arbeta.

En annan angelägen insats på området är att regeringen har förstärkt Socialstyrelsens uppdrag om att stärka det nationella stödet till kommunerna i deras arbete med att ge stöd till våldsutsatta att ordna stadigvarande boende (A2022/00528). Socialstyrelsen har tilldelats 30 miljoner kronor att fördela till kommunerna under 2023. Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skydd och en förutsättning för en fungerande livssituation för våldsutsatta kvinnor och barn.

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att höja kunskapen om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn (A2021/00971). Jämställdhetsmyndigheten har i en delredovisning av uppdraget konstaterat att kunskapen om ekonomiskt våld och dess allvarliga konsekvenser för våldsutsatta kvinnor behöver ökas hos yrkesverksamma. Uppdraget slutredovisas den 31 mars 2023.

Kronofogdemyndigheten är delaktig i utvecklingsprogrammet för Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) som syftar till att stärka myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering så att deras verksamhet ännu bättre bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Inom ramen för detta utvecklingsarbete har Kronofogdemyndigheten tagit fram ett metodstöd för hur medarbetarna ska agera om de påträffar våld i nära relationer exempelvis vid kontakt via telefon och vid utmätningar, avhysningar eller delgivningar. Kronofogdemyndigheten har också sammanställt information om ekonomiskt våld på sin hemsida för att öka kunskapen om detta område.

Avslutningsvis vill jag poängtera att regeringen prioriterar frågor om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck där ekonomiskt våld ingår. Under ordförandeskapet i EU har Sverige valt att lyfta ekonomiskt våld som ett tema för en konferens på jämställdhetsområdet, “Economic perspectives on gender-based violence – paving paths to prevention” som äger rum i Stockholm 1–2 februari 2023.

Stockholm den 17 januari 2023

Paulina Brandberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.