Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

människorättssituationen i Burma

Skriftlig fråga 1999/2000:1369 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-29
Besvarad
2000-09-07
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 augusti

Fråga 1999/2000:1369

 av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om människorättssituationen i Burma

Trots att EU verkligen ansträngt sig för att markera allvaret i sin syn på människorättssituationen i Burma, genom att t.ex. införa begränsade sanktioner mot Burma, blockera samarbetsavtalet mellan EU och Asean, som en reaktion på att Asean antog Burma som medlem i juli 1997 och inte minst de markeringar utrikesministern själv föredömligt gjorde vid det asiatiska säkerhetsmötet i Bangkok i juli, är det oerhört angeläget att omvärlden inte upphör att sätta fokus på människorättssituationen i Burma. Bl.a. FN:s människorättskommission rapporterar om att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Burma blir allt hårdare och mer systematiska. Vi vet att den burmesiska militärdiktaturen fortsätter att gripa och kvarhålla ett mycket stort antal människor av politiska skäl. Civila har tvångsförflyttats i stor skala, enskilda har berövats sina markområden och försörjningsmöjligheter och tvingats till tvångsarbete (t.o.m. barn och gravida kvinnor!) eller fängslats. De som inte vill delta i striderna mot gerillan har dödats. Burmas oppositionsledare och tillika mottagaren av Nobels fredspris, Aung San Suu Kyi hålls tidvis i husarrest och övervakas ständigt. Hennes parti Demokratiska förbundet vann stort i parlamentsvalet 1990 men militärjuntan hindrade henne att inta premiärministerposten. Den sammantagna bilden av människorättssituationen i Burma är därmed mycket bekymmersam och förtjänar omvärldens allvarliga kritik och uppmärksamhet. Den demokratiska oppositionen i Burma behöver omvärldens envetna stöd i kampen för de mänskliga rättigheterna.

Vilka åtgärder vidtar regeringen inom EU för att stödja den demokratiska oppositionen?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1369 besvarad av

den 7 september

Svar på fråga 1999/2000:1369 om människorättssituationen i Burma

Utrikesminister Anna Lindh

Marianne Andersson har frågat vilka åtgärder regeringen vidtar inom EU för att stödja den demokratiska oppositionen i Burma.

Målet för EU:s politik är att förmå den burmesiska regimen att respektera de mänskliga rättigheterna och snarast inleda en dialog med oppositionen om en återgång till demokrati i Burma. För att ge eftertryck åt dessa krav har EU sedan 1996 infört sanktioner mot Burma. Dessa har gradvis skärpts, senast i april i år, då militärjuntan i Rangoon inte visat några tecken på att vilja efterkomma rättmätiga krav på respekt för de mänskliga rättigheterna, nationell försoning och en återgång till demokrati. Förtrycket har fortsatt och oppositionen utsätts för konstant förföljelse för att den ska splittras och försvagas. Den senaste händelsen där Aung San Suu Kyi återigen med våld förhindrats att resa fritt i landet och arresteringar av partifunktionärer inom oppositionspartiet NLD är tecken på regimens oförsonliga attityd.

Vid det informella utrikesministermötet i Evian den 2 september gjorde det franska ordförandeskapet ett skarpt uttalande som samtliga medlemsstater ställde sig bakom, i vilket man fördömde regimens agerande gentemot NLD och uppmanade den att inleda en dialog med oppositionen.

EU söker även genom Burmas grannländer inom ASEAN att påverka regimen i Rangoon. Vid det möte mellan EU:s och ASEAN:s utrikesministrar som kommer att hållas i Vientiane i december kommer givetvis Burma att vara en viktig fråga.

Många EU-länder ger, liksom Sverige, stöd i olika former till den burmesiska oppositionen och burmeser som drabbas av regimens politik. För svenskt vidkommande för vi en regelbunden dialog med exilregeringen. Vi ger också stöd till de flyktingar som lever i flyktingläger i Thailand och överväger för närvarande ytterligare insatser.

En viktig del av ansträngningarna att få till stånd en förändring i Burma sker inom ramen för FN. Sverige har sedan länge en nyckelroll i FN:s generalförsamling som samordnare av den årliga resolutionen om Burma. Denna resolution har brett stöd av alla FN:s medlemsstater. Under vårens session av FN:s MR-kommission kommer Sverige dessutom såsom ordförandeland i EU att leda arbetet kring den resolution om Burma som unionen lägger fram i kommissionen.

Genom åtgärder av de slag som jag redovisat ovan upprätthåller således EU och dess medlemsländer ett konstant tryck på regimen i Rangoon. Vi kommer att fortsätta vårt engagemang för att få regimen i Rangoon att förstå att försoning, inte våld, är det enda sättet att lösa landets problem.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.