mångfald i skolsystemet
Skriftlig fråga 2000/01:992 av Jonsson, Sofia (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-30
- Anmäld
- 2001-04-03
- Besvarad
- 2001-04-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 mars
Fråga 2000/01:992
av Sofia Jonsson (c) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om mångfald i skolsystemetEn ny ESO-rapport visar att den kommunala skolan mår bra av konkurrens från fristående skolor. Ju fler elever som går i friskolor och ju större mångfald desto högre blir kvaliteten på undervisningen i omgivande kommunala skolor.
Studiens resultat var allt annat än självklart. Etableringen av friskolor i en kommun kan ha negativa såväl som positiva effekter på den kommunala skolan. Det finns en risk att de bästa lärarna och de duktigaste eleverna går över till friskolorna. Om inte kommunen då kan anpassa organisation, lokaler etc. efter det nya elevunderlaget så kan undervisningen bli lidande. Konkurrensen kan också stimulera alla skolor i området till nytänktande och möjlighet till att ta efter framgångsrika skolor. Fler arbetsgivare kan ge bättre villkor och högre status åt lärarkåren. Mångfald kan öka trycket på skolan att förbättra undervisningen.
Det är viktigt att med en solidarisk finansiering av skolan så att alla elever ges rätt till kunskap. Detta behöver dock inte betyda att kommunen alltid behöver vara huvudman. Socialdemokraterna har den senaste tiden vacklat i frågan hur man ser på en mångfald i skolsystemet.
Med anledning av detta vill jag fråga skolministern:
Vad avser ministern göra för att säkerställa en mångfald i skolsystemet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:992 besvarad av
den 3 april
Svar på fråga 2000/01:992 om mångfald i skolsystemet
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sofia Jonsson har frågat mig vad jag avser göra för att säkerställa en mångfald i skolsystemet.
Jag instämmer med Sofia Jonsson i att mångfalden i sig är positiv och den är som regel en förutsättning för utveckling och pedagogisk förnyelse. I dag finns det såväl offentliga som fristående skolor som profilerar sig genom olika pedagogiska inriktningar.
För elever och föräldrar är det viktigt att det finns en lagstiftning som garanterar en nationellt likvärdig skola. För eleverna är det väsentligt att skolor, oavsett huvudman, kan arbeta och konkurrera utifrån likvärdiga förutsättningar och därmed komplettera varandra. I förening med den valfrihet som finns i dag kan detta, enligt min mening, vara en stimulans för skolans utveckling.
Jag anser dock att en förutsättning för mångfald är att det finns en balans mellan offentliga och fristående skolor i en kommun. Kommunen måste ha faktiska möjligheter att ta ett övergripande ansvar för utbildningen av barn och ungdomar i kommunen. Rätten att välja skola får inte inskränka sig till en rätt att endast välja en fristående skola.
Nyligen överlämnade den s.k. Fristkommittén sitt betänkande Fristående gymnasieskolor @ hot eller tillgång (SOU 2001:12) till mig. I dagarna offentliggjorde dessutom Utbildningsdepartementet en promemoria om fristående skolor. Betänkandet och promemorian har gått ut på gemensam remiss till ett stort antal myndigheter, organisationer, kommuner etc.
Jag ser fram emot en bred diskussion om hur elevernas bästa kan tillgodoses i fristående och offentliga skolor samt hur dessa kan arbeta utifrån likvärdiga förutsättningar och därmed komplettera varandra.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.