många permissioner för grova brottslingar
Skriftlig fråga 1999/2000:437 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-01-13
- Anmäld
- 2000-01-18
- Besvarad
- 2000-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:437
av Mikael Oscarsson (kd) till justitieminister Laila Freivalds om många permissioner för grova brottslingarEnligt en rapport från Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) som presenterades i januari 2000 får många fångar på svenska anstalter så många permissioner att anstalterna inte hinner kontrollera dem. Frågan om permissionsreglerna väcktes efter polismorden i Malexander, där en av de misstänkta var på permission när brotten begicks. KVS har därför granskat hur permissionsreglerna tillämpas när det gäller brottslingar som dömts till minst fyra års fängelse. 300 interner har studerats och hälften av dem fick mellan 50 och 80 permissioner under perioden januari till oktober. Tio av dem fick minst 100 permissioner.
Det förekommer att brottslingar fortsätter att göra brott under tiden de avtjänar straff. Exempel på detta finns på anstalten Åby utanför Uppsala där en välkänd ekobrottsling dömd till flera års fängelse har begått nya brott samtidigt som han avtjänade sitt fängelsestraff. Vid en husrannsakan i hans cell upptäckte polisen tre mobiltelefoner, en bärbar dator, en handdator och möjlighet att koppla upp sig på Internet. Polisen fann också kvitton från restaurangbesök i London. Polisen tror att mannen under sina permissioner rest utomlands och träffat sina tidigare brottskumpaner. Under permissionerna har mannen också rest till olika orter i Sverige och sysslat med brottslig verksamhet.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att komma till rätta med att grova brottslingar får permissioner där de i vissa fall kan fortsätta med brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:437 besvarad av
Svar på frågorna 1999/2000:427 om permissionsbestämmelser vid kriminalvårdsanstalter och 437 om många permissioner för grova brottslingar
Justitieminister Laila Freivalds
Kent Olsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder så att möjligheterna till permission inskränks. Mikael Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med att grova brottslingar får permissioner under vilka de i vissa fall kan fortsätta med brottslig verksamhet. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Jag har i tidigare frågesvar den 30 juni 1999, den 25 augusti 1999 och den 12 januari 2000 redogjort för min syn på de permissionsbestämmelser som vi har i dag. Jag vill i detta sammanhang göra det förtydligandet att lagstiftningens utgångspunkt är att permissioner inte ska beviljas om det finns en påtaglig risk för fortsatt brottslig verksamhet eller annat missbruk.
Både Kent Olsson och Mikael Oscarsson hänvisar i sin frågor till att det i medier förekommit uppgifter om att dömda brottslingar har beviljats ett stort antal permissioner, upp till 100 permissioner under 10 månaders fängelsetid. Kent Olsson konstaterar att detta skulle innebära att svårt kriminaliserade brottslingar under mer än en tredjedel av sin fängelsetid skulle ha varit på fri fot.
Kent Olssons slutsatser måste bygga på en missuppfattning om gällande bestämmelser. Det är viktigt att ha klart för sig att det krävs permission för i princip varje vistelse utanför anstalten. Den intagne kan t.ex. beviljas permission för tandläkarbesök, för att besöka frivården, sociala myndigheter eller tilltänkta arbetsgivare eller för att delta i ett behandlingsprogram. Utifrån antalet permissioner kan man alltså inte, såsom Kent Olsson gör, dra några slutsatser om att en intagen har haft permission under en viss del av sin verkställighetstid.
I något enskilt fall kan det säkert finnas godtagbara skäl till ett stort antal permissioner. Jag kan dock hålla med Kent Olsson och Mikael Oscarsson om att de uppgifter som nyligen framkommit ger anledning till en viss oro över hur permissionssystemet tillämpas. Det är därför positivt att Kriminalvårdsstyrelsen utreder hur bestämmelserna tillämpas. Resultatet av utredningen kommer att presenteras inom kort och kommer att ge ytterligare grund för vidare överväganden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.