Målet om 26 200 poliser till 2025

Skriftlig fråga 2021/22:913 av Katja Nyberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-26
Överlämnad
2022-01-26
Anmäld
2022-01-27
Svarsdatum
2022-02-02
Sista svarsdatum
2022-02-02
Besvarad
2022-02-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Polismyndigheten har i dag stora utmaningar att kunna fullfölja sitt uppdrag. Det behövs ökade resurser både ekonomiskt och lagföringsmässigt. Det som är absolut viktigast är dock antalet aktiva poliser. Av dagens knappt 22 000 poliser arbetar endast ungefär 800 renodlat som områdes­poliser med brottsförebyggande och trygghets­skapande uppgifter i utpekade geografiska ansvars­områden.

Polismyndigheten har hittills misslyckats med att attrahera tillräckligt många till polisutbildningen. Trots att man lyckades återrekrytera 92 poliser 2021 slutade fler poliser än någonsin – 521 stycken. Antalet som slutar som polis överstiger därför stort antalet som man har lyckats återrekrytera.

Samtidigt har Polishögskolan stora svårigheter att fylla platserna på utbildningen. Antalet utbildningsplatser har ökat de senaste åren, men vid varje terminsstart gapar ett stort antal platser tomma. Totalt fanns det 1 020 studieplatser vid terminsstarten i januari 2022, och 650 personer hade fått bekräftad antagning. Nästan 40 procent av studieplatserna står alltså tomma vid början av utbildningen.

Rikspolischef Anders Thornberg säger att det behövs minst 1 000 studerande per termin för att målet om 26 200 poliser till 2025 ska uppfyllas.

Problemet är inte att det saknas intresse för att bli polis. Inför varje terminsstart söker cirka 20 000 personer utbildningen. Enligt dåvarande inrikesminister Mikael Damberg handlar det om att de sökande inte har tillräckliga meriter för att fylla utbildningsplatserna.

Det är den nionde utbildningsstarten i rad som inleds med mängder av vakanser, och nästan varje termin fylls inte cirka 300 platser. Det motsvarar ett normalstort polishus. Regeringens mål om 38 000 polisanställda, varav 26 200 poliser, till 2025 ser ut som om det kommer att bli svårt att nå.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vad avser ministern och regeringen att göra för att uppfylla sitt mål om 26 200 poliser till 2025? 

Svar på skriftlig fråga 2021/22:913 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/ 00251 Justitiedepartementet Justitie- och i nrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:913 av Katja Nyberg (SD) Målet om 26 200 poliser 2025

Katja Nyberg har frågat vad jag och regeringen avser att göra för att uppfylla målet om 26 200 poliser till 2025.

Regeringen initierade den pågående utbyggnaden av Polismyndigheten 2017 för att stärka polisverksamheten i hela landet. Målsättningen blev att från ingången av 2016 till utgången av 2024 öka antalet polisanställda med 10 000.

I dagsläget är antalet poliser runt 22 000 samtidigt som det finns ungefär 3 000 blivande poliser på polisutbildningen. Att det förekommer icke nyttjade platser på polisutbildningen beror på att regeringen har gett förutsättningar för att kraftigt öka antalet platser. Sedan 2015 har antalet antagna till polisutbildningen nära tredubblats. Det har varit möjligt eftersom regeringen ökat Totalförsvarets plikt- och prövningsverks kapacitet, startat två nya polisutbildningar, initierat en ny och snabbare antagningsprocess till polisutbildningen samt möjliggjort att civilanställda specialister kan utbildas till poliser.

Samtidigt har regeringen gjort historiskt stora ökningar av anslaget. Sedan 2015 har myndighetens anslag ökat med nästan 12,7 miljarder kronor, en ökning med 60 procent. Till 2024 beräknas anslaget öka med nästan 17,4 miljarder kronor jämfört med 2015, motsvarande en ökning med 82 procent.

Utifrån prognosen i den tillväxtplan som lagts har det visat sig att det är färre poliser än förväntat som lämnat yrket och fler än förväntat som återanställts.

Attraktiviteten i polisyrket har ökat bland annat beroende på att löner och andra villkor har förbättrats. Det bekräftas av den låga personalomsättningen bland poliser, drygt 3 procent. Det ska jämföras med personalomsättningen i övriga statliga anställningar som är runt 10 procent. Påståenden om att många poliser lämnar yrket stämmer inte. Efter 2016 följde fyra år i rad med minskat antal poliser som slutade. År 2016 slutade 950 poliser och under förra året slutade 762 poliser. Ungefär hälften av de som slutar går i pension.

Regeringen och Polismyndigheten har genomfört många åtgärder för att lyckas nå målet, men det återstår fortfarande stora ansträngningar för att fullborda målsättningen.

Stockholm den 2 februari 2022

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.