Målet för sjukpenningtalet
Skriftlig fråga 2020/21:947 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-10
- Överlämnad
- 2020-12-10
- Anmäld
- 2020-12-11
- Sista svarsdatum
- 2020-12-28
- Svarsdatum
- 2021-01-21
- Besvarad
- 2021-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Regleringsbrevet är ett sätt för regeringen att styra verksamheten hos en myndighet med olika mål. I regleringsbrevet till Försäkringskassan för år 2020 skriver regeringen bland annat att målet med sjukförsäkringen är att sjukpenningtalet ska minska och att skillnaden i sjukpenningtal ska minska mellan män och kvinnor. Tidigare fanns under flera år ett mål om högst 9,0 dagar i genomsnitt, som togs bort efter kritik. Statistiken visar att många fler har förlorat sin sjukpenning efter 180 dagar de senaste åren eftersom Försäkringskassan inte längre godkänner deras sjukskrivning. Detta har också rapporterats av Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Många av dessa är människor med någon form av stressrelaterade psykiska diagnoser, såsom utmattningssyndrom, som sällan blir återställda inom sex månader. Ett av de två undantag som finns för att få fortsatt sjukskrivning gäller för tydliga diagnoser med en klar plan för rehabilitering och återgång till arbete inom den närmaste tiden, vilket sällan gäller just stressrelaterade diagnoser. Särskilt kvinnor har dessa diagnoser och riskerar därmed att bli av med sjukpenningen, och det rapporteras att många till slut tvingas till tjänstledighet utan lön eller till uppsägning då de på grund av sin sjukdom inte kan arbeta så som Försäkringskassan kräver.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Avser statsrådet att ändra i regeringens eget mål med minskat sjukpenningtal, vilket slår hårt mot kvinnor?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:947 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2020/21:947 av Katarina Brännström (M)
Målet för sjukpenningtalet
Katarina Brännström har frågat mig om jag avser att ändra i regeringens eget mål med minskat sjukpenningtal, vilket slår hårt mot kvinnor.
Kvinnor har ett sjukpenningtal som är 86 procent högre än mäns. Denna relativa skillnad har visserligen minskat något på sistone men är alldeles för hög. Den stora skillnaden är ett resultat av flera faktorer. Bland annat är arbetsmarknaden könssegregerad, vilket innebär att kvinnor och män möter olika arbetsförhållanden. Höga prestationskrav och lägre resurser i arbetet kännetecknar de så kallade kontaktyrken där många kvinnor arbetar och där det råder en överrisk för sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Ytterligare en faktor som bidrar till kvinnors högre sjukskrivningar är förekomsten av dubbelarbete, det vill säga kombinationen av att förvärvsarbeta och samtidigt ha huvudansvaret för barn och hem.
Problemet med kvinnors högre sjukfrånvaro kan inte rättas till med enbart åtgärder inom sjukförsäkringen – det är ett samhälleligt problem som kräver åtgärder inom de flesta politikområden. Inom sjukförsäkringen är det viktigt att tillse att tillämpningen av försäkringen är likformig, människor ska möta samma försäkring oavsett vilket kön de har. Det är också viktigt att försäkrade får stöd i sjukskrivningsprocessen för att de ska komma åter i arbete.
Regeringen och samarbetspartierna är överens om att rehabiliteringskedjan i sjukpenningen behöver bli mer flexibel för att människor ska ges bättre förutsättningar att hinna genomgå den vård, behandling och rehabilitering de behöver för att kunna återgå i arbete.
Det lagförslag som handlar om att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan lättare ska kunna skjutas upp, kommer att läggas fram i närtid. Denna förändring innebär att det ska räcka att övervägande skäl talar för att den försäkrade kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365 för att kunna skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete. Det är en markant lättnad jämfört med dagens regelverk som ställer strikta krav på stor sannolikhet.
Förslaget bedöms göra särskilt stor skillnad för dem med symptombaserade diagnoser och med en mindre tydlig prognos för återgång i arbete. Det i sin tur betyder att både kvinnor och män med symtomdiagnoser och med mindre tydlig prognos för återgång i arbete, ges större möjligheter att i första hand rehabiliteras åter till sitt eget arbete.
För att förhindra att människor förlorar sin sjukpenning är regeringen och samarbetspartierna också överens om att det behövs ett tillfälligt stopp av bedömningarna mot normalt förekommande arbete vid dag 180 till dess att den aviserade lagändringen gällande bedömningen vid dag 180 träder ikraft.
Människor som drabbas av sjukdom ska kunna lita på sjukförsäkringen när de inte kan arbeta. Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge alla som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom trygghet.
Stockholm den 20 januari 2021
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.