Lynetteholmen

Skriftlig fråga 2020/21:2025 av Lina Nordquist (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-01
Överlämnad
2021-03-01
Anmäld
2021-03-02
Svarsdatum
2021-03-10
Sista svarsdatum
2021-03-10
Besvarad
2021-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

Danmark planerar att med förorenade utfyllnadsmassor bygga en cirka 280 hektar stor ö (Lynetteholmen) på andra sidan Öresund för att möta befolkningsökningen i Köpenhamnsregionen. Lynetteholmen skulle vara negativ för Öresund och Östersjön på flera sätt. Utöver föroreningar från byggmaterial, muddring och dumpning av förorenade sediment skulle ön delvis täppa till tillflödet av salt- och syrerikt vatten från Kattegatt.

Länsstyrelsen i Skåne motsätter sig öbygget och betonar att utformningen medför ”stor negativ miljöpåverkan”. Myndigheten påtalar de minskade vattenflödena och skriver att underlag saknas som korrekt skildrar dels hur stora områden som kommer att utsättas för miljöpåverkan, dels hur stor påverkan blir på länets Natura 2000-områden. Myndigheten efterlyser även en bedömning av de kumulativa effekterna.

Bedömningen från Vattenmyndigheten Södra Östersjön är att Lynetteholmen kommer att påverka vattenförekomsterna i Öresund. Myndigheten skriver att ”påverkan för de svenska vattenförekomsterna kan komma att vara i en utsträckning som inte redovisas i tillräcklig omfattning”.

Statens geotekniska institut bedömer att ”en stor spridning av partiklar vid enstaka tillfallen eller en förhöjd spridning över en lång period riskerar att påverka havsmiljön även på svenska sidan av sundet, framförallt genom försämrad vattenkvalité och eventuellt genom tillförsel av förorenande ämnen som kan påverka biota negativt både på kort och lång sikt”.

Öresund ska inte bli smutsigare, utan renare. Östersjön ska inte ha mindre salt och syre, utan mer. Ytterligare begränsningar av inflödet av syrerikt vatten vore ytterst problematiskt för det växt- och djurliv i Östersjön som otvivelaktigt behöver mer syrerikt vatten. Vid konstruktionen av Öresundsbron investerades stora summor pengar för att inte reducera flödet i Öresund. Samma inställning behövs även för detta projekt.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

Kommer regeringen att påtala riskerna för den danska regeringen och begära en gedigen konsekvensanalys av hur planerna på en ny dansk ö i Öresund kan drabba Sverige och Östersjön?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2025 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)


Svar på fråga 2020/21:2025 av Lina Nordquist (L) Lynetteholmen

Lina Nordkvist har frågat mig om regeringen, för den danska regeringen, kommer att påtala riskerna med en ny dansk ö i Öresund och begära en gedigen konsekvensanalys av hur planerna på den nya ön kan drabba Sverige och Östersjön.

Arbetet med att skydda Öresunds marina ekosystem är högt prioriterat av regeringen. Det är av stor vikt att vi samarbetar med våra grannländer om sådant som på ett betydande sätt kan påverka vår gemensamma miljö. Enligt den så kallade Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang ska grannländer och dess allmänhet informeras om planerade verksamheter som kan orsaka sådan betydande miljöpåverkan som är gränsöverskridande.

Danmark har underrättat Sverige om planerna på Lynetteholmen och samråd enligt Esbokonventionen pågår. I Sverige är det Naturvårdsverket som är ansvarig samordnande myndighet för sådana samråd. Mellan den 1 december 2020 och 19 februari 2021 hade svenska myndigheter, organisationer och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på projektets miljökonsekvensbeskrivning. Flera myndigheter har i sina synpunkter framfört risker med projektet och lyft behov av komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. Myndigheternas synpunkter har lämnats över till Danmark av Naturvårdsverket. Jag kommer att fortsätta följa frågan.

Stockholm den 10 mars 2021

Per Bolund

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.