Lynetteholmen i Öresund

Skriftlig fråga 2020/21:2932 av Elin Segerlind (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-05-20
Överlämnad
2021-05-21
Anmäld
2021-05-25
Svarsdatum
2021-06-02
Sista svarsdatum
2021-06-02
Besvarad
2021-06-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

Samrådet kring bygget av den konstgjorda ön Lynetteholmen utanför Köpenhamn fortgår. Planen är att bygga den 280 hektar stora ön av utfyllnadsmassor för att klimatsäkra Köpenhamn. Röster har höjts att det är just behovet att bli av med utfyllnadsmassorna som är det primära skälet till ön, inte behovet av bostäder eller önskan om att mildra klimateffekter som lyfts fram som främsta argument.

När svenska myndigheter i samrådsprocessen yttrat sig har det varit med stor skepsis. Länsstyrelsen i Skåne belyste i sitt yttrande en rad problem och brister med den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts. Bland annat såg de brister i uträkningarna kring hur stor spridningen från sedimenten skulle bli och hur stor påverkan det skulle komma att få på de omkringliggande områdena, däribland flera Natura 2000-områden. Med nuvarande utformning ser de också en risk för minskade vattenflöden genom Öresund och med det minskad tillförsel av saltvatten och syrerikt vatten till ett på många platser redan syrefattigt Östersjön.

Länsstyrelsen bedömer också att de ålgräsängar som finns i området kommer att försvinna. Ålgräsängar har konstaterats vara en av de högst prioriterade bevarandeåtgärderna för grunda bottnar, och längs västkusten utförs därför projekt med att plantera tillbaka ålgräs, något som inte alltid är enkelt.

När Naturvårdsverket den 5 maj skickade in sitt svar på fortsatt samråd konstaterade de att samrådet inte kunde anses slutfört. Bland annat pekade Naturvårdsverket på att valet av dumpningsplatser inte uppfyller kriterier för vad som kan anses lämpligt. De konstaterade också att vattengenomströmningen inte tillräckligt belysts i MKB, och att så länge inte det kunde göras så måste man utgå från försiktighetsprincipen.

Samtidigt som Danmark planerar för en helt ny ö i Öresund har regeringen gett Länsstyrelsen i Skåne i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett marint områdesskydd i Öresund. Där vill regeringen också veta hur effekterna kommer att bli om man gör liknande åtgärder på bägge sidor av Sundet. Just nu ser det inte ut att vara i korten. I stället planerar Danmark för att bygga en ö som tydligt kommer påverka balansen i Öresund. När klimatministern tidigare fick frågan blev svaret att frågan skulle fortsätta följas.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

Avser regeringen att vidta åtgärder för att skydda den sårbara marina miljön i Öresund och börja förhandla med Danmark om ett stopp för byggnationen av Lynetteholmen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2932 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)


Svar på fråga 2020/21:2932 av Elin Segerlind (V)
Lynetteholmen i Öresund

Elin Segerlind har frågat mig om regeringen avser att vidta åtgärder för att skydda den sårbara marina miljön i Öresund och börja förhandla med Danmark om ett stopp för byggnationen av Lynetteholmen.

Arbetet med att skydda Öresunds marina ekosystem är högt prioriterat av regeringen. Detta är en orsak till att regeringen i juli 2020 gav Länsstyrelsen i Skåne län det uppdrag som Elin Segerlind nämner, att utreda förutsättningarna för ett marint områdesskydd i Öresund. Samtidigt skrev min företrädare Isabella Lövin till Danmarks miljöminister och bjöd in till dialog. Jag har även vid ett möte i april 2021 med Danmarks miljöminister tagit upp frågan om samarbete om skydd av Öresund. Min uppfattning är att även Danmark anser att skydd av Öresunds marina ekosystem är prioriterat men att ländernas processer är något olika. Länsstyrelsen har inom regeringsuppdraget löpande kontakt med danska myndigheter.

Det är mycket viktigt att vi samarbetar med våra grannländer om sådant som på ett betydande sätt kan påverka vår gemensamma miljö. Enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang ska grannländer och allmänheten i grannländerna informeras om planerade verksamheter som kan orsaka sådan betydande miljöpåverkan som är gränsöverskridande. Precis som Elin Segerlind skriver har svenska myndigheter i sina samrådssynpunkter pekat på risker med projektet och lyft behov av komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen.

Samrådet pågår fortfarande och svenska myndigheter har nyligen fått Danmarks bemötande av de synpunkter som överlämnades den 5 maj 2021. I samband med att Naturvårdsverket lämnade över de svenska myndigheternas synpunkter skrev jag ett brev till den danska miljöministern. I brevet underströk jag vikten av att de svenska synpunkterna beaktas, särskilt avseende hantering av muddermassor och påverkan på strömningsförhållanden, och att Folketinget inte går till beslut innan miljöeffekterna har utretts och samrådet kan anses avslutat. Danmark har därefter bjudit in mig och infrastrukturminister Tomas Eneroth till ett möte med den danska miljöministern och med transportministern för att tala om projektet och de svenska synpunkterna. Jag skulle ha deltagit i mötet igår, den 1 juni, men mötet ställdes in från dansk sida. Jag väntar därför på besked från Danmark om eventuell ny mötestid.

Stockholm den 2 juni 2021

Per Bolund

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.