lönsamheten för jordbruket i Norrlands inland
Skriftlig fråga 1999/2000:1343 av Eriksson, Ingvar (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-23
- Besvarad
- 2000-09-07
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1343
av Ingvar Eriksson (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om lönsamheten för jordbruket i Norrlands inlandI och med införandet av nya stödformer för jordbruket efter EU-inträdet förändrades förutsättningarna för det svenska jordbruket. Mellan 1994 och 1995 ökade bruttoförädlingsvärdet per årsarbetsinsats med i genomsnitt 9,5 %. Inom stödområde 1 minskade dock bruttoförädlingsvärdet per årsarbetare med 0,7 %.
I flera motioner till riksmötet 1996/97 krävdes, med anledning härav, en omedelbar utvärdering och förslag till förbättring av lönsamhetsutvecklingen för Norrlandsjordbruket. Utskottet gick på motionärernas linje och förutsatte att regeringen skulle försöka åstadkomma en mera ändamålsenlig reglering med avseende på ekonomisk måluppfyllelse.
Någon sådan reglering har mig veterligen ännu ej skett. Det fjällnära jordbruket brottas dock fortfarande med stora lönsamhetsproblem.
Vad avser jordbruksministern vidta för åtgärder för att ekonomisk måluppfyllelse ska kunna åstadkommas för jordbruket inom stödområde 1?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1343 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:1343 om lönsamheten för jordbruket i Norrlands inland
Jordbruksminister Margareta Winberg
Ingvar Eriksson har frågat mig vad jag avser vidtaga för åtgärder för att ekonomisk måluppfyllelse ska kunna åstadkommas för jordbruket inom stödområde 1.
En av utgångspunkterna i tillämpningen av miljö-, struktur- och regionalstöden under perioden 1995@2000 har varit att förbättra konkurrenskraften och upprätthålla stödnivån till jordbruket i norra Sverige. Enligt fördraget om Sveriges anslutning till EU har det varit möjligt att lämna ett stöd till jordbruket i norra Sverige motsvarande nivån före det svenska medlemskapet. Det tidigare statliga stödet ersattes av stödformerna kompensationsbidrag, miljöersättning för att hålla landskapet öppet och ett särskilt nationellt stöd vars utformning regleras av särskilda beslut av EG-kommissionen.
På regeringens uppdrag redovisade Statens jordbruksverk i mars 1998 en utvärdering av de regionala stöden till jordbruket. Verket ansåg inte att det var motiverat att föreslå några större ändringar i de regionala stöden. Årligen redovisar verket statistik om det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, som visar att det sker en snabb strukturförändring av jordbruket i Norrlands inland utan att någon minskning av produktionen sker. Utbetalt nationellt stöd, som har koppling till produktionen, har för stödområde 1 uppgått till ca 55 miljoner kronor per år under de senaste åren. Även kompensationsbidraget till mindre gynnade områden och miljöstödet för att hålla landskapet öppet har betalats ut med i stort sett oförändrat belopp, ca 56 miljoner kronor per år. Det innebär att en i stort sett oförändrad produktion av i första hand mjölk bedrivs vid färre och större företag.
Regeringens utgångspunkt för det nya miljö- och landsbygdsprogrammet har varit att den tidigare stödnivån för jordbruket i norra Sverige ska upprätthållas genom motsvarande stödformer i det nya programmet. Villkoren för det nationella stödet, som inte ingår i miljö- och landsbygdsprogrammet, är desamma som tidigare. Det bör också nämnas att möjligheterna att få arealersättning från år 2000 har utökats genom att odling av vallensilage blivit stödberättigad. Eftersom vallodling helt dominerar växtodlingen i stödområde 1 innebär förändringen ett inkomsttillskott för jordbruksföretagen.
För att stärka konkurrenskraften för jordbruket i Norrlands inland har jag verkat för att regionen inom ramen för mål 1-programmen vidtar åtgärder för inlandet som både underlättar en nödvändig fortsatt strukturutveckling inom jordbruket och främjar ökad sysselsättning på landsbygden bl.a. genom en snabbare diversifiering av de jordbruksföretag som saknar förutsättningar att utveckla sin jordbruksproduktion.
Därför är det glädjande att det i båda de nu antagna samlade programdokumenten för mål 1 finns resurser avsatta för utveckling av jordbruket och landsbygden i regionen. Både den norra och den södra regionen har planerat särskilda åtgärder för att i ökad omfattning främja det fjällnära jordbruket och för att underlätta och främja en diversifiering av jordbruket. Stödvillkoren för investeringar i jordbruksföretagen och den småskaliga livsmedelsindustrin har förbättrats. I inlandet kan stöd lämnas med upp till 50 % för investeringar som höjer jordbruksföretagens konkurrensförmåga. Anpassning till ett ekologiskt hållbart jordbruk och diversifiering prioriteras. Stödet till bearbetning och saluföring kommer att främst inriktas på småskalig förädling och marknadsföring av produkter baserade på lokala råvaror. Även andra åtgärder i de integrerade mål 1-programmen har som syfte att gynna utvecklingen i inlandet.
Jag kommer även i fortsättningen att följa utvecklingen och effekterna av de åtgärder som redan vidtagits för att stärka konkurrensförmågan för jordbruket i Norrlands inland.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.