lönediskriminering
Skriftlig fråga 1998/99:870 av Larsson, Ewa (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-08-26
- Besvarad
- 1999-09-08
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 augusti
Sedan lagstiftningen mot oskäliga löneskillnader instiftades har löneglappet mellan mäns och kvinnors löner inte minskat. Enligt JämO är kvinnors löner ca 22 % lägre än mäns och löneglappet tenderar att öka.
En tandlös lagstiftning kan snarare försämra än förbättra den. Man kan invaggas i en falsk trygghet. Att jämställdhetslagen måste skärpas upp är helt uppenbart. Det kan göras på flera sätt. Målen som prövas i Arbetsdomstolen kan i stället prövas i vanlig domstol, diskriminerande löneavtal kan beläggas med böter, släpphänta och dåligt pålästa arbetsgivare kan också bötfällas. Det finns säkert flera sätt att se till att jämställdhetslagen följs. Tiden går.
Därför vill jag fråga Mona Sahlin:
Hur avser statsrådet agera för att motverka lönediskriminering?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:870 besvarad av
- Näringsminister Björn Rosengren
den 8 september
Ewa Larsson har frågat statsrådet Sahlin hur hon avser agera för att motverka lönediskriminering. Eftersom frågan gäller jämställdhet mellan kvinnor och män har frågan överlämnats till mig.
Jag vill inledningsvis framhålla att jag tycker det är bra att Ewa Larsson tar upp den viktiga frågan om lönediskriminering. Jag anser att det är en av jämställdhetspolitikens viktigaste uppgifter att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) lönestatistik råder fortfarande skillnader mellan kvinnors och mäns löner och skillnaderna har inte minskat under 1990-talet. År 1997 uppgick kvinnors lön i genomsnitt till 83 % av männens. Detta är naturligtvis oacceptabelt, även om en del av löneskillnaderna kan förklaras med faktorer som ålder, utbildning, yrkesgrupp och sektor.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att synliggöra och motverka osakliga löneskillnader på grund av kön. Dessa åtgärder kommer att ge resultat på sikt. Jag vill här lyfta fram några exempel på sådana åtgärder.
Jämställdhetslagens bestämmelser i fråga om löner har skärpts ett flertal gånger på senare år. Här kan bl.a. nämnas skyldigheten för arbetsgivare som sysselsätter tio eller fler arbetstagare att årligen kartlägga löneskillnaderna. Denna bestämmelse har tillkommit för att synliggöra förhållandena på den enskilda arbetsplatsen i syfte att förebygga och motverka osakliga löneskillnader på grund av kön. Kartläggningen skall redovisas i arbetsgivarens jämställdhetsplan.
Utredningen om översyn av vissa delar av jämställdhetslagen har i uppdrag att bedöma om de krav som jämställdhetslagen ställer när det gäller att göra jämförelser mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och för skilda kategorier av arbetstagare behöver förtydligas i något hänseende.
Sedan Jämställdhetsombudsmannen (JämO) i en skrivelse till regeringen bl.a. anmält vissa problem med sin handläggning av anmälningar om lönediskriminering, har utredningen fått tilläggsdirektiv för att även göra en analys av frågor som hänger samman med arbetsvärdering och bedöma om ytterligare åtgärder behövs för att arbetet med att bestämma lika lön för lika och likvärdigt arbete skall underlättas i praktiken.
Utredningen kommer att presentera sina förslag den 15 september 1999 och en proposition från regeringen kan väntas under våren år 2000.
JämO fick inför budgetåret 1999 en resursförstärkning på 2 miljoner kronor för att kunna öka sina insatser när det gäller tillsyn över de delar av jämställdhetslagen som rör löneskillnader mellan kvinnor och män. Senast den 1 mars år 2000 skall JämO redovisa hur det utökade anslaget påverkat verksamheten.
Central lönestatistik av god kvalitet är en nödvändig förutsättning för att regering och riksdag skall kunna följa löneutvecklingen för kvinnor och män. Under 1997 påbörjade Arbetslivsinstitutet i samverkan med SCB på regeringens uppdrag ett arbete med att utveckla lönestatistiken för att den skall kunna ligga till grund för djupare analyser av löneskillnader mellan kvinnor och män. Detta arbete fortsätter under 1999. SCB har vidare fått i uppdrag att utveckla en bättre yrkesredovisning i syfte att öka jämförbarheten av olika arbeten i samband med analyser av löneskillnader mellan kvinnor och män.
Regeringen har vidare givit alla statliga myndigheter i uppdrag att redovisa det arbete som bedrivs för att kartlägga och eliminera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.
Lönebildningen är i dag en fråga för i första hand arbetsmarknadens parter. Därmed finns en förväntan från såväl löntagarna som regeringen att parterna skall klara det viktiga arbetet med att motverka osakliga löneskillnader på grund av kön. Jag förstår av Ewa Larssons fråga att hon tycker att utvecklingen går långsamt och om detta är vi överens. Därför har jag under våren haft överläggningar med arbetsmarknadens parter i syfte att påskynda det arbete som parterna bedriver för att motverka lönediskriminering. Jag kommer att följa upp dessa samtal.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.